onsdag 13 mars 2013
måndag 11 mars 2013
söndag 10 mars 2013
Helg
Vi börjar bli riktigt bra på det där med helgfrukost, och det har ju blivit en fin familjetradition här hemma, och igår hade vi lyckan att ett gäng tjejer kom på besök kring frukosttid. Vännerna var samlade igen.
Massor av mat, skratt, nyheter, updates och mys. Både vänner, barn och hundar fyllde vårt hus.
Efter brunchen så monterade jag och Skrutten ihop spjälsängen (som vi köpt i andra hand av goda vänner) och sedan skulle vi bara vila benen lite och la oss på sängen. Den där benvilan råkade bli en liten tupplur på två timmar istället. Svårt att hålla sig när hela familjen samlas en lördagseftermiddag och det har varit en tidig morgon.
Om det är lite tidigt är montera ihop spjälsängen?
Kanske. Men dels är det för att jag gärna vill se om Sture kan lyckas låta bli den där mjuka madrassen som spjälsängen erbjuder eller i vart fall i god tid lyckas vänja sig av med att hoppa i där. Så att han inte stör en sovandes bebis i framtiden.
Sedan är det ju klart så att det är väldigt roligt att börja "boa" så smått även om vi har lång tid kvar. Efter att ha spenderat allt för många veckor med oro och att knappt tro att det är sant att en bebis ska komma till vår familj så tänker jag tillåta mig själv att få njuta och planera lite nu. Även om det kanske är tidigt.
Små steg och ett i taget.
fredag 8 mars 2013
TGIF
Lite så känns det faktiskt. Skönt att det är fredag.
Denna veckans nattsömn har nog varit si så där och därför känns det "ganska" så bra att kunna ligga och dra sig imorgon.
Vår kära Strössel tror att hon också har bebis i magen, eller hon tror nog förresten att den där bebisen redan kommit ut, och spenderar därför nätterna med att bädda, bygga och inte minst ta hand om (och tvätta konstant) sin "bebis". Hennes bebis är en lite småsliten mjukiskanin från Ikea.
Den där kaninen ska hon nu bära omkring på, alla i flocken ska vara samlade (tonhöjden på hennes pip när Skrutten igår lämnade oss lite för att hoppa in i duschen) och hon fick till och med ta med sig kaninen när hon följde med Skrutten till jobbet idag.
Ja ja, är det snart vår så är det.
Denna veckans nattsömn har nog varit si så där och därför känns det "ganska" så bra att kunna ligga och dra sig imorgon.
Vår kära Strössel tror att hon också har bebis i magen, eller hon tror nog förresten att den där bebisen redan kommit ut, och spenderar därför nätterna med att bädda, bygga och inte minst ta hand om (och tvätta konstant) sin "bebis". Hennes bebis är en lite småsliten mjukiskanin från Ikea.
Den där kaninen ska hon nu bära omkring på, alla i flocken ska vara samlade (tonhöjden på hennes pip när Skrutten igår lämnade oss lite för att hoppa in i duschen) och hon fick till och med ta med sig kaninen när hon följde med Skrutten till jobbet idag.
Ja ja, är det snart vår så är det.
måndag 4 mars 2013
Måndag (igen)
Helgerna (och vardagarna för den delen) verkligen bara susar förbi. Detta tänkte jag lite extra på under morgonen när väckarklockan ringde hiskeligt tidigt. Det var inte några pigga ögon som mötte mig i badrumsspegeln.
Det känns som om vi dock kommit in i en bra morgonrutin här hemma, vilken inkluderar att jag och Skrutten slår följe en bit under morgonkvisten, och jag känner ofta att tack vare denna morgonrutin så startar dagarna väldigt bra. Det är ju bara det där med den tidiga timman.
För några månader sedan hade det nog varit otänkbart för mig att följa denna morgonrutin. Jag har alltid varit känd för att vara en av Sveriges mest morgontrötta människor. Men det verkar ha förändrats i och med att den lilla Bönan flyttade in i min mage. Dock är jag istället så kvällstrött att jag ibland vill gå och lägga mig redan innan klockan slagit 20 på kvällen.
På helgerna är det dock som extra mysigast. Jag brukar peta lite på Skrutten för att han också ska vakna till (det är ju minst sagt tråkigt att vara pigg själv) och sedan knappa på TV:n för att se Nyhetsmorgon eller Morgonpasset i P3.
Just idag kände jag mig dock inte särskilt pigg. Antagligen berodde detta på att jag hade två nätter i ryggen med ganska så dålig sömn. Ibland blir det så bara.
Och den där känslan följde liksom med mig under resten av dagen. En envis huvudvärk, trött kropp och ond rygg gjorde att jag inte alls kände mig på topp.
Att jag sedan valde outfit utan att riktigt kontrollera denna i spegeln, utan istället förlitade mig på Skruttens omdöme (som snällt nog bara säger snälla saker), resulterade i jag hade nya fina, färgglada och inte minst bekväma byxor på mig, men sedan tillsammans med ett vitt långt linne och någon form av magtröja. Den där magtröjan är inte alls tänkt som någon magtröja. Kläderna verkar dock ha krympt den senaste tiden - fuktigt i garderoben kanske?
Snyggt? Inte direkt. Så idag kände jag mig mest som en trött, halvt ledbruten, lite halvplufsig tjej. Inte så trevlig start på veckan.
Det känns som om vi dock kommit in i en bra morgonrutin här hemma, vilken inkluderar att jag och Skrutten slår följe en bit under morgonkvisten, och jag känner ofta att tack vare denna morgonrutin så startar dagarna väldigt bra. Det är ju bara det där med den tidiga timman.
För några månader sedan hade det nog varit otänkbart för mig att följa denna morgonrutin. Jag har alltid varit känd för att vara en av Sveriges mest morgontrötta människor. Men det verkar ha förändrats i och med att den lilla Bönan flyttade in i min mage. Dock är jag istället så kvällstrött att jag ibland vill gå och lägga mig redan innan klockan slagit 20 på kvällen.
På helgerna är det dock som extra mysigast. Jag brukar peta lite på Skrutten för att han också ska vakna till (det är ju minst sagt tråkigt att vara pigg själv) och sedan knappa på TV:n för att se Nyhetsmorgon eller Morgonpasset i P3.
Just idag kände jag mig dock inte särskilt pigg. Antagligen berodde detta på att jag hade två nätter i ryggen med ganska så dålig sömn. Ibland blir det så bara.
Och den där känslan följde liksom med mig under resten av dagen. En envis huvudvärk, trött kropp och ond rygg gjorde att jag inte alls kände mig på topp.
Att jag sedan valde outfit utan att riktigt kontrollera denna i spegeln, utan istället förlitade mig på Skruttens omdöme (som snällt nog bara säger snälla saker), resulterade i jag hade nya fina, färgglada och inte minst bekväma byxor på mig, men sedan tillsammans med ett vitt långt linne och någon form av magtröja. Den där magtröjan är inte alls tänkt som någon magtröja. Kläderna verkar dock ha krympt den senaste tiden - fuktigt i garderoben kanske?
Snyggt? Inte direkt. Så idag kände jag mig mest som en trött, halvt ledbruten, lite halvplufsig tjej. Inte så trevlig start på veckan.
söndag 3 mars 2013
Söndagsbrunch
Idag tänkte jag och Skrutten försöka efterlikna brunchen vi fick hemma hos Ea och Becka. Den är dock ganska så oslagbar - men försöka kan man väl?
lördag 2 mars 2013
Utmanad!
Jag fick en utmaning av fina Becka att berätta åtta saker om mig själv så - here we go!
- Jag har spenderat fem år av mitt liv i Sveriges fjärde största stad, Uppsala, där jag pluggade på Uppsala universitet 2004 till 2009. Otaliga timmar i biblioteksstolen och oräkneligt antal fantastiska stunder. De vänner som jag kom närmast under studietiden håller jag än idag närmast mitt hjärta och många dagar önskar jag att man kunde krympa avståndet mellan Blekinge (som jag flyttade tillbaka till sommaren 2009) och Stockholm (där mitt pluggäng idag är bosatta).
- Först sista pluggåret i Uppsala fick jag min egna studentlägenhet, efter att ha kuskat runt mellan andrahandskontrakt (oftast inte av det vita slaget), där bodde jag tillsammans med fina Myran. En av de bedrifter jag lyckades med under vår sambotid var att tvätta en och samma tvätt hela fyra gånger - detta för att det tog fyra gånger i maskinen innan jag insåg att det var just en tvättmaskin och inte en torktumlare. Undra på att det aldrig blev torrt.
- Mat är en av mina stora passioner i livet och här hemma lagas sällan samma måltid två gånger. Recept är nästan portade och uppfinningsrikedom är istället min melodi. Min förmåga att "koka soppa på en spik" brukar imponera på min kära Skrutten. Så stark mat att det bildas svettpärlor på nosen ska det helst vara. Just nu får jag dock hålla mig ifrån de flesta av mina favoriter i matväg med hänsyn till Bönan i magen, i augusti ska jag dock äta getostsallader, parmaskinka och andra charkuterier som aldrig förr.
- En annan passion i livet är att resa. Höjdpunkterna av de resmål jag besökt får nog sägas vara Filippinerna, New York och besöket vid pyramiderna i Cairo.
- Den stora kärleken till att resa har jag efter min far som reste otroligt mycket både i jobbet och privat. Min far som rycktes bort från oss i den hemska sjukdomen cancer när jag var alldeles för ung. Jag saknar honom fortfarande varje dag, han var och är, tillsammans med min mor, en av mina största idoler i livet och när det händer roliga saker i vardagen så kan jag ofta komma på mig själv med att vilja springa och berätta det för honom. Trots att det gått snart tolv år.
- Jag älskar mina husdjur Sture och Strössel över allt annat och skulle nog kunna göra vad som helst för dem. Det är en lycka att jag får lov att ha dem i mitt liv. Strössel kom in i vår familj ytterst välplanerad medan Sture kom som en liten överraskning. De gör vår lilla familj komplett.
- Skrutten och jag har varit tillsammans i fem år till sommaren. Vi lärde dock känna varandra redan när vi var 16 år och hur länge vår kärlekshistoria egentligen har pågått är det bara vi två som vet. En välbevarad hemlighet och Skrutten är, utan tvekan, mitt livs kärlek.
- Den största blundern jag gjort är att lyckas med att bli lurad att kebabkött kom från kebabdjuret. Ett kebabdjur som levde på savannen, rullade fram på sidorna och jagades av kebabdjursjägaren. Det låter helt otroligt att man kan bli lurad med detta, jag vet, men när någon säger till en "men herrejisses, vet du inte detta?! Du måste skoja..." då blir det ändå så mycket svårare.
Dopdag
Vi är ganska så nyss hemkomna från dopet för Skruttens senast anlända systerson och det har varit en underbar eftermiddag. Att få välkomna ett barn till världen, igen, och ge honom ett namn och döpas in i den svenska kyrkan är svårt att slå i upplevelser för en lördag.
Det var ett alldeles extra speciellt dop för mig för det var jag som fick äran att hålla honom i kyrkan idag och då alltså äran att bli hans gudmor. Stoltheten man känner när man kommer in i kyrkan går nog nästan att ta på.
Efter att ha blivit lite arg för att någon envisades med att skvätta vatten på hans huvud så somnade han sedan fint i knäet och skötte sig alltså precis så som man ska på sin dopdag. När han låg där i knäet och sov samtidigt som en av de unga gästerna på dopet sjöng Utan dina andetag och sedan Kärleksvisan och hans blivande kusin sparkade loss i min mage så fylldes tårkanalerna till bredden. Det går nästan inte att beskriva lyckan.
Jag försökte titta långt upp i taket för att tårarna liksom skulle rinna tillbaka. Men när jag sedan vände mig om till höger och tittade in i Skruttens fina mörkbruna ögon så rann de där tårkanalerna över ändå, det spelade inte någon roll hur långt upp i taket jag försökte titta.
torsdag 28 februari 2013
Morgonstund
Fjärde dagen med tidig morgon och jag sitter redan och skumpar på tåget. Det börjar kännas att det snart är dags för sovmorgon.
Idag är inte någon helt vanlig dag. Jag ser nämligen extra mycket fram emot eftermiddagen idag.
Då kommer Skrutten in och möter mig efter jobbet och därefter ska vi bege oss iväg för att beställa barnvagn till Bönan.
(Bönan, om någon undrar, blev arbetsnamnet efter första tidiga ultraljudet då Bönan såg ut precis som en liten böna. En mycket mycket fin böna.)
Vi trodde att vi hade lång tid kvar på oss att beställa barnvagn. Men sedan affären rapporterade att det är 12 veckors leveranstid och att de vill ha den hemma i butiken en månad innan (=16 veckors framförhållning krävs) så fick vi lite mer eld i baken. Det är nu 18 veckor tills Bönan beräknas anlända och därför är det ju hög tid.
Vuxenpoäng - litegrann!
Barnvagnen blir faktiskt det första vi köper till Bönan, förutom två små klädesplagg som enligt plan inhandlades när vi hade sett att allt såg bra ut på rutinultraljudet, och detta överensstämmer nog med all annan försiktighet. Vi skyndar långsamt med det här.
I övrigt ser jag fram emot lördag då vi ska på dop för Skruttens nyaste systerson, de där två systersönerna är de bästaste människor som jag känner och så fort det vankas helg så börjar mitt hjärta längta efter dem, och det ska blir en alldeles underbart mysig tillställning.
På söndag ska det bli ännu mer mysigheter. Vi ska då på söndagsmiddag hemma hos päronen i Hällevik. Både plastfarfar och lillasyster med respektive kommer också. Och (trumvirvel) även lillasyster har en bebis i magen, denna lilla väntas dock komma vilken dag som helst.
Mycket mysigheter kan veckoslutet sammanfattas med. Nu kör vi igång denna dagen.
Idag är inte någon helt vanlig dag. Jag ser nämligen extra mycket fram emot eftermiddagen idag.
Då kommer Skrutten in och möter mig efter jobbet och därefter ska vi bege oss iväg för att beställa barnvagn till Bönan.
(Bönan, om någon undrar, blev arbetsnamnet efter första tidiga ultraljudet då Bönan såg ut precis som en liten böna. En mycket mycket fin böna.)
Vi trodde att vi hade lång tid kvar på oss att beställa barnvagn. Men sedan affären rapporterade att det är 12 veckors leveranstid och att de vill ha den hemma i butiken en månad innan (=16 veckors framförhållning krävs) så fick vi lite mer eld i baken. Det är nu 18 veckor tills Bönan beräknas anlända och därför är det ju hög tid.
Vuxenpoäng - litegrann!
Barnvagnen blir faktiskt det första vi köper till Bönan, förutom två små klädesplagg som enligt plan inhandlades när vi hade sett att allt såg bra ut på rutinultraljudet, och detta överensstämmer nog med all annan försiktighet. Vi skyndar långsamt med det här.
I övrigt ser jag fram emot lördag då vi ska på dop för Skruttens nyaste systerson, de där två systersönerna är de bästaste människor som jag känner och så fort det vankas helg så börjar mitt hjärta längta efter dem, och det ska blir en alldeles underbart mysig tillställning.
På söndag ska det bli ännu mer mysigheter. Vi ska då på söndagsmiddag hemma hos päronen i Hällevik. Både plastfarfar och lillasyster med respektive kommer också. Och (trumvirvel) även lillasyster har en bebis i magen, denna lilla väntas dock komma vilken dag som helst.
Mycket mysigheter kan veckoslutet sammanfattas med. Nu kör vi igång denna dagen.
tisdag 26 februari 2013
Det har varit...
...lite svårt att hitta något att berätta om den senaste tiden. Av ganska så naturliga skäl så har mina tankar, min oro, min längtan och inte minst min energi upptagits av någonting annat de månader som gått.
För att göra en lång historia kort så är detta en fantastisk upplevelse och en ytterst spännande resa som vi gett oss in på. En efterlängtad sådan. Detta är utan tvekan det bästa som vi gjort.
Att beskriva stunden då ett test visade oss den underbara nyheten går nog bara inte. Det går liksom inte att förklara.
Vi bar på den fina hemligheten länge. Av försiktighetsskäl. Samma glädje och lycka som man känner över det underbara, så finns samma oro och ängslan över att någonting ska hända och det ska tas ifrån en.
I vissa stunder har jag tänkt att jag helst av allt skulle vilja gå i ide under nio månader för att sedan titta fram när det var dags för leverans. Men så ska man ju inte heller leva sitt liv.
I rädsla för att låta otacksam så vågar jag knappt knysta om att jag kanske inte mått tipp topp alla veckor som gått. Men det händer mycket i kroppen, det är en stor process och det måste få kännas också.
Piggelin, citrusfrukter och sura gröna äpple har varit räddande änglar många dagar.
Avslutningsvis så är plusset på stickan, det tidiga ultraljudet och få se ett pickande hjärta, den första lilla knuffen inifrån magen, rutinultraljudet där vi verkligen fick hälsa på vår lilla böna och nu de dagliga sparkarna som blir starkare och starkare för varje dag det bästa som någonsin hänt mig och oss.
Den nyaste familjemedlemmen är varmt välkommen i juli.
För att göra en lång historia kort så är detta en fantastisk upplevelse och en ytterst spännande resa som vi gett oss in på. En efterlängtad sådan. Detta är utan tvekan det bästa som vi gjort.
Att beskriva stunden då ett test visade oss den underbara nyheten går nog bara inte. Det går liksom inte att förklara.
Vi bar på den fina hemligheten länge. Av försiktighetsskäl. Samma glädje och lycka som man känner över det underbara, så finns samma oro och ängslan över att någonting ska hända och det ska tas ifrån en.
I vissa stunder har jag tänkt att jag helst av allt skulle vilja gå i ide under nio månader för att sedan titta fram när det var dags för leverans. Men så ska man ju inte heller leva sitt liv.
I rädsla för att låta otacksam så vågar jag knappt knysta om att jag kanske inte mått tipp topp alla veckor som gått. Men det händer mycket i kroppen, det är en stor process och det måste få kännas också.
Piggelin, citrusfrukter och sura gröna äpple har varit räddande änglar många dagar.
Avslutningsvis så är plusset på stickan, det tidiga ultraljudet och få se ett pickande hjärta, den första lilla knuffen inifrån magen, rutinultraljudet där vi verkligen fick hälsa på vår lilla böna och nu de dagliga sparkarna som blir starkare och starkare för varje dag det bästa som någonsin hänt mig och oss.
Den nyaste familjemedlemmen är varmt välkommen i juli.
fredag 22 februari 2013
tisdag 19 februari 2013
Bara...
...andra dagen med tidiga morgnar men jag kan ändå känna en viss längtan efter sovmorgon. Kanske inte riktigt läge när det bara är tisdag ännu, men ändå.
Och snön har kommit tillbaka, härligt för de som har sportlov men... Eller förresten, detta med mycket snö är ju faktiskt bättre än som det var igår så det var snöblandat regn.
Men det är väl bara det där att det känns som om det varit vinter väldigt länge nu. Kanske betyder det att det blir en riktig sommar då också?
Tänk en glass på Glassbåten, slumra till i en solstol på stranden eller att grilla utomhus en varm sommarkväll? Visst längtar man? Kanske bara lite i alla fall?
Och snön har kommit tillbaka, härligt för de som har sportlov men... Eller förresten, detta med mycket snö är ju faktiskt bättre än som det var igår så det var snöblandat regn.
Men det är väl bara det där att det känns som om det varit vinter väldigt länge nu. Kanske betyder det att det blir en riktig sommar då också?
Tänk en glass på Glassbåten, slumra till i en solstol på stranden eller att grilla utomhus en varm sommarkväll? Visst längtar man? Kanske bara lite i alla fall?
torsdag 14 februari 2013
söndag 10 februari 2013
Söndagmorgon
Efter en smaskig hotellfrukost i Danmarks huvudstad ligger vi och drar oss i hotellsängen. Ett halvt öga på hösthoppning och alpint på Svt och i övrigt bara ett lugn.
Shopping, god mat och goda vänners sällskap har präglat våra dagar här i Köpenhamn.
Igårkväll hittade vi till Paté Paté,
som var en väldigt cool restaurang med underbar mat, snygg inredning och trevlig atmosfär, som låg i Køttbyen som låg i Köpenhamns Meatpackning District (jmf New York).
Strax ska vi dock checka ut från hotellet och tacka för oss. Vi kommer nog säkert hinna med en vända på stan till innan vi beger oss till tågstationen och tar tåget tillbaka över sundet.
Shopping, god mat och goda vänners sällskap har präglat våra dagar här i Köpenhamn.
Igårkväll hittade vi till Paté Paté,
som var en väldigt cool restaurang med underbar mat, snygg inredning och trevlig atmosfär, som låg i Køttbyen som låg i Köpenhamns Meatpackning District (jmf New York).
Strax ska vi dock checka ut från hotellet och tacka för oss. Vi kommer nog säkert hinna med en vända på stan till innan vi beger oss till tågstationen och tar tåget tillbaka över sundet.
lördag 9 februari 2013
måndag 4 februari 2013
DIY - gå-bort-present
Inför Mellomyset i lördags pysslade jag ihop en burk med svägerskan favoriter.
söndag 3 februari 2013
fredag 1 februari 2013
Gäsp!
Både jag och Skrutten verkar ha sovit väldigt tungt inatt, för ingen av oss var särskilt pigga på att stiga upp denna fredag, båda två försov sig.
Därför blev alla morgonrutiner gjorda i en hast och jag undrar just nu lite hur det där sminket egentligen sitter.
Någon frukost fick jag inte heller i magen, utan magen förblir kurrande tom. Inte bättre blir det av att tåggrannarna har en fin buffé av mackor med ägg och kaviar och mackor med leverpastej och saltgurka. I vanliga fall hade lukten av äggmackor från en granne kanske varit lite si så där och jag hade istället undrat varför man envisades med att dela med sig av matdoft klockan 07.00 på tåget på morgonen.
Men idag får jag istället hålla fingrarna i styr för att inte stjäla en macka ut deras kylväska. En äggmacka hade lugnat den där kurrande magen alldeles förträffligt. Kanske är de mätta nu..? Kanske skulle de inte ens märka om en av mackorna i de där Big Pack-förpackningarna försvann..?
I övrigt är det skönt med fredag. Framför allt kanske för att ta sig en tupplur i eftermiddag för att ta igen sig från denna stressiga morgonen.
Nu i helgen startar ju också årets TV-händelse - Melodifestivalen. Vilken tillställning! Jag planerar att duka upp både godis, chips, dipp, fruktsallad och andra förnödenheter och sedan bänka mig i TV-soffan.
Men först kör vi igång denna fredag.
Därför blev alla morgonrutiner gjorda i en hast och jag undrar just nu lite hur det där sminket egentligen sitter.
Någon frukost fick jag inte heller i magen, utan magen förblir kurrande tom. Inte bättre blir det av att tåggrannarna har en fin buffé av mackor med ägg och kaviar och mackor med leverpastej och saltgurka. I vanliga fall hade lukten av äggmackor från en granne kanske varit lite si så där och jag hade istället undrat varför man envisades med att dela med sig av matdoft klockan 07.00 på tåget på morgonen.
Men idag får jag istället hålla fingrarna i styr för att inte stjäla en macka ut deras kylväska. En äggmacka hade lugnat den där kurrande magen alldeles förträffligt. Kanske är de mätta nu..? Kanske skulle de inte ens märka om en av mackorna i de där Big Pack-förpackningarna försvann..?
I övrigt är det skönt med fredag. Framför allt kanske för att ta sig en tupplur i eftermiddag för att ta igen sig från denna stressiga morgonen.
Nu i helgen startar ju också årets TV-händelse - Melodifestivalen. Vilken tillställning! Jag planerar att duka upp både godis, chips, dipp, fruktsallad och andra förnödenheter och sedan bänka mig i TV-soffan.
Men först kör vi igång denna fredag.
torsdag 31 januari 2013
måndag 28 januari 2013
Nu...
...har vi sparkat igång en ny vecka. Och det med ett stort pang.
Efter en fartfylld dag var jag så trött att jag inte ens orkade tänka på hur vägen hem från Ica gick nu igen.
Så kan man ju också inleda en vecka.
Nu längtar jag efter våren. På riktigt.
Tänk att få slippa tjocka dunjackor, vantar, mössa och halsduk? Eller att inte behöva bekymra sig över om rutorna på bilen behöver att skrapas eller inte, om pannan ska sluta fungera igen så att det blir 15 grader inomhus eller om vinterskornas dragkedja ska fungera ett tag till eller inte.
Nej, nu vill jag höra fågelkvitter, få plocka upp vårjackorna och känns solstrålar på nosen.
Finns det något man kan göra för att skynda på processen kanske?
Efter en fartfylld dag var jag så trött att jag inte ens orkade tänka på hur vägen hem från Ica gick nu igen.
Så kan man ju också inleda en vecka.
Nu längtar jag efter våren. På riktigt.
Tänk att få slippa tjocka dunjackor, vantar, mössa och halsduk? Eller att inte behöva bekymra sig över om rutorna på bilen behöver att skrapas eller inte, om pannan ska sluta fungera igen så att det blir 15 grader inomhus eller om vinterskornas dragkedja ska fungera ett tag till eller inte.
Nej, nu vill jag höra fågelkvitter, få plocka upp vårjackorna och känns solstrålar på nosen.
Finns det något man kan göra för att skynda på processen kanske?
torsdag 24 januari 2013
En helt vanlig torsdag...
...och jag har ännu inte hunnit komma till ro, utan istället vilas ögonen på In time som visas på TV:n.
Gäspningarna som ganska så rask ökar i takt tyder nog dock på att det inte dröjer allt för lång tid innan de blå sluts för kvällen.
I övrigt har det varit en helt vanlig dag.
Förutom att jag slog rekord i sprint till tåget hem (mitt eget rekord då, inget annat) och en promenad som vanligen tar strax över tio minuter tog i eftermiddags bara fem.
Fast man känner sig sådär lagom mysig när man kliver på tåget flämtandes som en gnu och med luggen lite fint klistrad i pannans svettpärlor. Men hem kommer man.
Sedan har jag haft telefonkonferens med Kajan och vi lyckades med bedriften att snattra i en timme. Trots att vi bor med bara några kvarter mellan oss.
Sist, men verkligen inte minst, så träffades KrAnPeSu-gänget (mitt kära gamla pluggäng) fast utan Su (jag själv) ikväll för middag och mys.
Ledsen som jag var över att inte kunna sätta mig på ett plan upp till Sthlm och hänga med så försökte jag ändå vara ned på ett hörn. Detta genom att jag slängde ihop oss i en sms-grupp och bad dem (snarare terroriserade) att uppdatera hur de hade det.
Avis är bara förnamnet.
Gäspningarna som ganska så rask ökar i takt tyder nog dock på att det inte dröjer allt för lång tid innan de blå sluts för kvällen.
I övrigt har det varit en helt vanlig dag.
Förutom att jag slog rekord i sprint till tåget hem (mitt eget rekord då, inget annat) och en promenad som vanligen tar strax över tio minuter tog i eftermiddags bara fem.
Fast man känner sig sådär lagom mysig när man kliver på tåget flämtandes som en gnu och med luggen lite fint klistrad i pannans svettpärlor. Men hem kommer man.
Sedan har jag haft telefonkonferens med Kajan och vi lyckades med bedriften att snattra i en timme. Trots att vi bor med bara några kvarter mellan oss.
Sist, men verkligen inte minst, så träffades KrAnPeSu-gänget (mitt kära gamla pluggäng) fast utan Su (jag själv) ikväll för middag och mys.
Ledsen som jag var över att inte kunna sätta mig på ett plan upp till Sthlm och hänga med så försökte jag ändå vara ned på ett hörn. Detta genom att jag slängde ihop oss i en sms-grupp och bad dem (snarare terroriserade) att uppdatera hur de hade det.
Avis är bara förnamnet.
onsdag 23 januari 2013
Lillördag
Nu har veckan vänt och vi går mot helg - igen - och vi firar detta med familjemys och sett Sveriges Mästerkock och nu därefter Mia på Grötö.
Nu känns det verkligen som att längtan efter våren har kickat in ordentligt. Ljusa kvällar, lite varmare vindar, slippa dunjacka och mössa och inte minst slippa fotriktiga vinterkängor.
Innan våren kommer ska det försöka somnas. Inte det lättaste med en katt som vill ligga på ens mage och sova, en hund som drömmer vilda drömmar och en sambo som andas väldigt tungt (läs: snarkar).
Nu känns det verkligen som att längtan efter våren har kickat in ordentligt. Ljusa kvällar, lite varmare vindar, slippa dunjacka och mössa och inte minst slippa fotriktiga vinterkängor.
Innan våren kommer ska det försöka somnas. Inte det lättaste med en katt som vill ligga på ens mage och sova, en hund som drömmer vilda drömmar och en sambo som andas väldigt tungt (läs: snarkar).
tisdag 22 januari 2013
En slagen hjälte
Efter att en slurpig moussaka hade landat i våra magar så hoppade Sture (katten) på ytterdörren, precis som han brukar göra när han vill komma in, fast det som inte hör till vanligheterna är att han kommer in tilltufsad i pälsen och med ett blodigt vänsteröra. Uppenbarligen så har han råkat ut för något när han var ute, troligtvis ett kattslagsmål.
Vår älskade lilla Sture.
Och det var bara någon dag sedan som han kom in och hade varit med i sitt första kattslagsmål. Denna gången var hans andra (vad vi vet) och denna gången hade han blivit ordentligt tilltufsad.
Vi har haft fullt sjå med att hålla honom stilla medans vi känt igenom honom så att han inte är allvarligt skadad. Det verkar vara i sin ordning med honom, förutom ett blodigt öra och en svårstillad hunger.
Men som det värker i hjärtat.
Så kan han ju inte berätta heller - inte vem som gjort honom illa, så att man kan prata katten till rätta alternativt diskutera det hela med kattens föräldrar, inte svara på vart det gör ont någonstans, så att man kan pussa och blåsa bor det onda, eller inte ens berätta om han blev rädd.
Tänker mest att nog får lov att stanna inne i huset i fortsättning, alltså aldrig mera gå ut, helst ska han vara invirad i bomull så att han inte på något sätt kan skada sig.
Nu har han i vart fall fått i sig ordentligt med mat, aptiten verkar det inte vara någonting fel på, och har lagt sig hos sin husse och får kramar, efter kramar, efter kramar.
Vår älskade lilla Sture.
Och det var bara någon dag sedan som han kom in och hade varit med i sitt första kattslagsmål. Denna gången var hans andra (vad vi vet) och denna gången hade han blivit ordentligt tilltufsad.
Vi har haft fullt sjå med att hålla honom stilla medans vi känt igenom honom så att han inte är allvarligt skadad. Det verkar vara i sin ordning med honom, förutom ett blodigt öra och en svårstillad hunger.
Men som det värker i hjärtat.
Så kan han ju inte berätta heller - inte vem som gjort honom illa, så att man kan prata katten till rätta alternativt diskutera det hela med kattens föräldrar, inte svara på vart det gör ont någonstans, så att man kan pussa och blåsa bor det onda, eller inte ens berätta om han blev rädd.
Tänker mest att nog får lov att stanna inne i huset i fortsättning, alltså aldrig mera gå ut, helst ska han vara invirad i bomull så att han inte på något sätt kan skada sig.
Nu har han i vart fall fått i sig ordentligt med mat, aptiten verkar det inte vara någonting fel på, och har lagt sig hos sin husse och får kramar, efter kramar, efter kramar.
torsdag 17 januari 2013
Dan före doppardan...
...om man nu kan likna fredag vid doppardan - men visst skulle man kunna göra det?
Idag stapplade jag inte innanför dörren här hemma förrän vid 19.30, ungefär tolv timmar efter att jag lämnade hemmet, och efter att chili con carnen (som var så stark att näshåren kryllade sig) hade landat i magen så kunde energinivån inte hållas uppe längre.
Strax efter 21 landade hela familjen i sängen, tre av fyra sover redan, och jag tittar med ett halvt öga på ett program om bakning. Men det dröjer nog inte särskilt länge innan det är fyra av fyra som sover här hemma.
Och imorgon är det som sagt fredag igen. Helgen som väntar ser ganska så oplanerad ut - är inte det underbart?
Idag stapplade jag inte innanför dörren här hemma förrän vid 19.30, ungefär tolv timmar efter att jag lämnade hemmet, och efter att chili con carnen (som var så stark att näshåren kryllade sig) hade landat i magen så kunde energinivån inte hållas uppe längre.
Strax efter 21 landade hela familjen i sängen, tre av fyra sover redan, och jag tittar med ett halvt öga på ett program om bakning. Men det dröjer nog inte särskilt länge innan det är fyra av fyra som sover här hemma.
Och imorgon är det som sagt fredag igen. Helgen som väntar ser ganska så oplanerad ut - är inte det underbart?
tisdag 15 januari 2013
måndag 14 januari 2013
Den senaste tiden...
...har jag peppat för en weekend till Köpenhamn tillsammans med tjejerna
genom att skicka ut bilder på Café Nordens meny... Längtar redan...
och så har vi frukostfikat på Ritz och traditionen var därmed igång för år 2013 också. Underbart...
sedan så har snön kommit tillbaka och väntandes på skjuts till badhuset så hann det
faktiskt bli lite kallt. Tycker att den här vintern har varat länge nog nu - dags för vår...
så har vi myst loss här hemma. Vår älskade lilla Strössel brukar lägga sig så här på
morgonen så att vi kan klia henne på magen. Hon, och Sture, är verkligen vår glädje...
...och så har jag lunchat på Paulúns GI-müsli, apelsinjuice och grönt äppel.
Söndagsfrukost
Kokta ägg, american pancakes utan mjöl, Brämhults juice, gröt
och vad för smaskigt i kylskåpet som kan falla i smaken.
Bland det bästa jag och Skrutten vet med helgen är chansen att få äta långfrukost. Det hör liksom ihop på något sätt. Att få förbereda frukosten i lugn takt (istället för att ta ett glas fil på språng som det oftast blir på vardagarna) och sedan få bläddra i tidningen samtidigt som kaffekoppen fylls på ett flertal gånger - det är helglyx det.
söndag 13 januari 2013
Veckorna...
...de springer iväg och imorgon är det dags för en ny vecka - igen.
Nu är vi i full fart med vardagen igen, även om det fortfarande är lite kämpigt på morgnarna, och igår satt jag och Skrutten och fyllde på med vinterns och vårens planer i familjekalendern.
Det ska bli både en weekend till Ystad Saltsjöbad och weekend i Köpenhamn i februari. I mars-april blir det dels en Stockholmsresa för att se Alex Schulmans show och en fjällvandring vid Grövelsjön. Mycket planer redan alltså.
Spännande planer!
Nu är vi i full fart med vardagen igen, även om det fortfarande är lite kämpigt på morgnarna, och igår satt jag och Skrutten och fyllde på med vinterns och vårens planer i familjekalendern.
Det ska bli både en weekend till Ystad Saltsjöbad och weekend i Köpenhamn i februari. I mars-april blir det dels en Stockholmsresa för att se Alex Schulmans show och en fjällvandring vid Grövelsjön. Mycket planer redan alltså.
Spännande planer!
måndag 7 januari 2013
Ny vecka
Andra veckan på 2013 är redan i full gång, måste erkänna att tvåtusentretton inte känns riktigt bekvämt att uttala ännu... Känns fortfarande som om det "bara" är tvåtusentolv.
Veckan är i vart fall i full fart redan, även om morgnarna fortfarande är ganska så sömniga. Vi har nog inte kommit in i rätt dygnsrytm ännu, till och med Skrutten ligger fortfarande vaken ikväll och kikar på dokumentär tillsammans med mig. Bådar ju inte riktigt för att morgonen imorgon blir särskilt mycket piggare. Inte riktigt.
Veckan ser inte ut att innehålla något särskilt häpnadsväckande, inte ens helgen har några planer. Fix och trix (plus någon oplanerad rolighet som brukar inträffa) brukar vara resultatet av att hålla det lite planlöst.
Nu får vi nog dock ta tag i den där John Blund.
Veckan är i vart fall i full fart redan, även om morgnarna fortfarande är ganska så sömniga. Vi har nog inte kommit in i rätt dygnsrytm ännu, till och med Skrutten ligger fortfarande vaken ikväll och kikar på dokumentär tillsammans med mig. Bådar ju inte riktigt för att morgonen imorgon blir särskilt mycket piggare. Inte riktigt.
Veckan ser inte ut att innehålla något särskilt häpnadsväckande, inte ens helgen har några planer. Fix och trix (plus någon oplanerad rolighet som brukar inträffa) brukar vara resultatet av att hålla det lite planlöst.
Nu får vi nog dock ta tag i den där John Blund.
lördag 5 januari 2013
Lördagspromenad
Vid lunchtid idag bestämde Skrutten att vi skulle ta oss en promenad för att premiärgå över den nya bron i vår lilla stad. Svägerskan som kommit förbi på en kopp kaffe med barnen ringde snabbt upp sin sambo och så gav vi oss iväg allihopa. Tre vuxna, två barn, två hundar och strålande vintersol.
Och det slutade med att vi var ute och promenixade i över två timmar i det härliga vintervädret - så skönt, välbehövligt och roligt för alla inblandade.
Och det slutade med att vi var ute och promenixade i över två timmar i det härliga vintervädret - så skönt, välbehövligt och roligt för alla inblandade.
Julledigheten
Jag (eller egentligen alla vi här hemma) tog verkligen det här med julledighet på största allvar, det har alltså inte gjorts många knop de senaste veckorna.
Veckorna innan julledigheten var dock mer hektiska än nästan någonsin förr och jag undrade hur trött jag egentligen skulle vara när den där ledigheten (äntligen) skulle komma.
Därför blev ledigheten bland det lugnaste jag varit med om. Jag brydde mig inte om att stressa med någon storstädning här hemma (vi skulle ändå inte vara hemma över jul och sedan så döljer decembermörkret de där dammtussarna ganska så bra), levde i mysdressen och utan smink och håret slarvigt i en tofs och med så få måsten som bara möjligt.
Istället så har jag varvat ner pulsen ordentligt, njutit av att gå i affärer i lugnt tempo, planerat för och lagat middagar med eftertänksamhet, tryckt ner min näsa långt långt ner i Strössels päls och bara varit med henne, lagt ner allt jag haft för mig när Sture kommit förbi för att mysa och bara gosat med honom, pussat på Skrutten och talat om för honom hur mycket han betyder för mig, umgåtts med vänner, varit med familjen och bara bara fått vara.
Det har varit helt underbart och det var helt klart med nya krafter som vi gick in i det nya året - år 2013.
Veckorna innan julledigheten var dock mer hektiska än nästan någonsin förr och jag undrade hur trött jag egentligen skulle vara när den där ledigheten (äntligen) skulle komma.
Därför blev ledigheten bland det lugnaste jag varit med om. Jag brydde mig inte om att stressa med någon storstädning här hemma (vi skulle ändå inte vara hemma över jul och sedan så döljer decembermörkret de där dammtussarna ganska så bra), levde i mysdressen och utan smink och håret slarvigt i en tofs och med så få måsten som bara möjligt.
Istället så har jag varvat ner pulsen ordentligt, njutit av att gå i affärer i lugnt tempo, planerat för och lagat middagar med eftertänksamhet, tryckt ner min näsa långt långt ner i Strössels päls och bara varit med henne, lagt ner allt jag haft för mig när Sture kommit förbi för att mysa och bara gosat med honom, pussat på Skrutten och talat om för honom hur mycket han betyder för mig, umgåtts med vänner, varit med familjen och bara bara fått vara.
Det har varit helt underbart och det var helt klart med nya krafter som vi gick in i det nya året - år 2013.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)