Att sova, eller i vart fall sova bekvämt, är en omöjlighet just nu.
Jag gör mitt allra bästa genom att bullra upp med kuddar precis överallt, men ändå blir det inte bekvämt.
Och skulle man väl hitta någon bekväm position så fungerar det ungefär fem minuter, sedan börjar det göra ont någonstans. Eller så är det dags att springa på toaletten...
Lite gnällig får man väl vara vid nattetid?
torsdag 27 juni 2013
onsdag 26 juni 2013
tisdag 25 juni 2013
måndag 24 juni 2013
Bönan och jag på fler festligheter
Jag på Skruttens "lilla" trettioårsfest. Trodde faktiskt inte att "lilla" jag lyckats fastna
på någon bild under denna kväll. Jag råkade i alla fall själv glömma bort allt vad kamera
heter. Tur då att man har goda vänner som kan bidra med initiativförmåga.
Första lediga dagen (om man inte räknar helgen då...)
Det kändes konstigt när Skrutten gick imorse och jag fick lov att stanna kvar i sängen. Efter en vanlig natt av toalettbesök och vaknande vid varje vändningsförsök så kände jag ändå "tack och lov jag får lov att fortsätta sova".
Och när man väl får lov att ta sovmorgon vad brukar hända då? Man kan inte alls sova...
Jag lyckades aldrig somna om efter att Skrutten lämnat hemmet för jobbet och det kändes först lite frustrerande. Sedan såg jag min lilla Strössla sträcka på sig bredvid mig och morgongäspa - då insåg jag att jag skulle ha förmånen att få lov att spendera hela dagen tillsammans med henne.
Så vi gick upp och gjorde lite frukost till oss och har nu spenderat en lång lugn stund tillsammans med kaffekoppen framför Nyhetsmorgon. Sture som har varit ute hela natten ligger fortfarande kvar och sover uppe i sängen, och det får vi låta honom göra.
Nu väntar tvätt, städning och räkningar. Låter kanske inte väldigt glamoröst vid första anblick, men efter att ha levt ett liv ett tag nu där man knappt hunnit andas så är det en befrielse att få lov att göra sådana här rutinsaker i sakta mak.
Och när man väl får lov att ta sovmorgon vad brukar hända då? Man kan inte alls sova...
Jag lyckades aldrig somna om efter att Skrutten lämnat hemmet för jobbet och det kändes först lite frustrerande. Sedan såg jag min lilla Strössla sträcka på sig bredvid mig och morgongäspa - då insåg jag att jag skulle ha förmånen att få lov att spendera hela dagen tillsammans med henne.
Så vi gick upp och gjorde lite frukost till oss och har nu spenderat en lång lugn stund tillsammans med kaffekoppen framför Nyhetsmorgon. Sture som har varit ute hela natten ligger fortfarande kvar och sover uppe i sängen, och det får vi låta honom göra.
Nu väntar tvätt, städning och räkningar. Låter kanske inte väldigt glamoröst vid första anblick, men efter att ha levt ett liv ett tag nu där man knappt hunnit andas så är det en befrielse att få lov att göra sådana här rutinsaker i sakta mak.
söndag 23 juni 2013
Nu så...
...är det både sommar och ledighet. För min del var det verkligen "enda in i kaklet" och jag var minst sagt trött när jag kom hem i torsdags.
Men ändå hade jag en otroligt stark känsla av "I did it" (vet inte hur jag ska uttrycka mig bättre) för det har faktiskt varit tuffa sista veckor.
Väl hemma i torsdags väntade finaste Skrutten med bubbel (alkoholfritt så klart), jordgubbar och middag på grillen. Mina tårar började rinna direkt för det var så otroligt fint. Min fina Skrutten...
Inte nog med skumpa, jordgubbar och middag utan jag fick också ett gravidanpassat fotbad - ett alldeles iskallt sådant och bland det bästa jag varit med om.
Därefter satt vi uppe och pratade om livet, tiden som gått och vad vi har framför oss ända fram till småtimmarna.
Igår var det midsommar och den var helt underbar från början till slut.
Min energi visste inga gränser (vilken känsla!) och jag skrattade tills tårarna sprutade flera gånger om och njöt av underbara vänner och familj. Till och med så åkte ett par höga klackar på (för några minuter, men ändå) och idag har jag kikat igenom alla fina bilder.
Dock kom den där tröttheten ikapp mig idag (visste att den lurade någonstans) så idag har energin istället varit som bortblåst. Istället körde vi tema "nu kommer alla gravidkrämporna på en och samma gång" och därmed kramper, fogslossningont och en halsbränna som endast mörka krafter kan ha uppfunnit.
Trots en liten powernap på tre timmar så lyckades jag aldrig repa mig. Halsbrännan och jag lyckades liksom aldrig riktigt nå någon förlikning. Och det går inte ens att likna vid någon vanlig halsbränna, känslan är som om någon skär mig i halsen...
Nu tänker jag försöka få lite nattsömn och hoppas på att den där energin kommer åter till min kropp.
När energin är där känns det liksom som om jag går på små rosa moln hela tiden...
Men ändå hade jag en otroligt stark känsla av "I did it" (vet inte hur jag ska uttrycka mig bättre) för det har faktiskt varit tuffa sista veckor.
Väl hemma i torsdags väntade finaste Skrutten med bubbel (alkoholfritt så klart), jordgubbar och middag på grillen. Mina tårar började rinna direkt för det var så otroligt fint. Min fina Skrutten...
Inte nog med skumpa, jordgubbar och middag utan jag fick också ett gravidanpassat fotbad - ett alldeles iskallt sådant och bland det bästa jag varit med om.
Därefter satt vi uppe och pratade om livet, tiden som gått och vad vi har framför oss ända fram till småtimmarna.
Igår var det midsommar och den var helt underbar från början till slut.
Min energi visste inga gränser (vilken känsla!) och jag skrattade tills tårarna sprutade flera gånger om och njöt av underbara vänner och familj. Till och med så åkte ett par höga klackar på (för några minuter, men ändå) och idag har jag kikat igenom alla fina bilder.
Dock kom den där tröttheten ikapp mig idag (visste att den lurade någonstans) så idag har energin istället varit som bortblåst. Istället körde vi tema "nu kommer alla gravidkrämporna på en och samma gång" och därmed kramper, fogslossningont och en halsbränna som endast mörka krafter kan ha uppfunnit.
Trots en liten powernap på tre timmar så lyckades jag aldrig repa mig. Halsbrännan och jag lyckades liksom aldrig riktigt nå någon förlikning. Och det går inte ens att likna vid någon vanlig halsbränna, känslan är som om någon skär mig i halsen...
Nu tänker jag försöka få lite nattsömn och hoppas på att den där energin kommer åter till min kropp.
När energin är där känns det liksom som om jag går på små rosa moln hela tiden...
onsdag 19 juni 2013
Nu så...
Den där förkylningen har fortfarande inte gett med sig, utan is still going strong efter en vecka...
Det känns i och för sig som om det är på rätt väg. Kan nästan nästan andas genom näsan igen.
Detta tillsammans med att det varit fullt tempo denna vecka och att Strössel har gått och blivit sjuk har väl gjort att man är allt annat än pigg.
Men ändå kan jag inte somna ikväll. Imorgon är nämligen min sista arbetsdag på väldigt väldigt länge.
Det känns på det hela taget spännande, vemodigt, förvirrande, skönt och... ja, en massa känslor blandade.
Hur det än känns så är det nu fokus på familjelivet för ett väldigt bra tag. Ett väldigt bra tag som jag dock är fullt medveten om bara kommer springa iväg.
Innan det springer iväg tänker jag göra mitt allra bästa för att ta tillvara på tiden och försöka vara så mycket i stunden som bara möjligt.
Det känns i och för sig som om det är på rätt väg. Kan nästan nästan andas genom näsan igen.
Detta tillsammans med att det varit fullt tempo denna vecka och att Strössel har gått och blivit sjuk har väl gjort att man är allt annat än pigg.
Men ändå kan jag inte somna ikväll. Imorgon är nämligen min sista arbetsdag på väldigt väldigt länge.
Det känns på det hela taget spännande, vemodigt, förvirrande, skönt och... ja, en massa känslor blandade.
Hur det än känns så är det nu fokus på familjelivet för ett väldigt bra tag. Ett väldigt bra tag som jag dock är fullt medveten om bara kommer springa iväg.
Innan det springer iväg tänker jag göra mitt allra bästa för att ta tillvara på tiden och försöka vara så mycket i stunden som bara möjligt.
torsdag 13 juni 2013
"Man ska inte ropa hej..."
Igår skuttade jag högt på båda mina två ben av glädje för att jag sovit hela natten.
Visst vaknade jag någon gång för att jag vände på mig, men jag var inte uppe en enda gång.
Jag kan faktiskt inte minnas när det hände sist, garanterat så var det innan jag blev med Bönan i alla fall.
Till och med barnmorskan fick höra mina glädjetjut över nattsömnen och instämde i att "det hör minsann inte till vanligheterna".
Men så är det det där med att ropa hej...
Först skickar Skrutten sms att han blivit dålig och fått åka hem från jobbet (så Bönan och jag fick gå själva på föräldragrupp och till barnmorskan) och sedan - ungefär från ingenstans - så slår en förkylning till på mig.
Vi rullade ner gardinerna och hyrde tre filmer, hade filmmaraton och åt bara "nyttigheter".
Så denna natten har jag istället sovit precis ingenting. Istället har jag varit uppe och snutit mig otaliga gånger, puffat upp kuddarna så att jag har huvudet högt, öppnat fönstret för att få in syre, släppt in Sture, matat Sture, gått igenom hela Facebook och Instagram, försökt lugna Bönan som hade hicka i magen, ja... you name it...
Behöver jag avslöja vilken färg ringarna under ögonen har?
Visst vaknade jag någon gång för att jag vände på mig, men jag var inte uppe en enda gång.
Jag kan faktiskt inte minnas när det hände sist, garanterat så var det innan jag blev med Bönan i alla fall.
Till och med barnmorskan fick höra mina glädjetjut över nattsömnen och instämde i att "det hör minsann inte till vanligheterna".
Men så är det det där med att ropa hej...
Först skickar Skrutten sms att han blivit dålig och fått åka hem från jobbet (så Bönan och jag fick gå själva på föräldragrupp och till barnmorskan) och sedan - ungefär från ingenstans - så slår en förkylning till på mig.
Vi rullade ner gardinerna och hyrde tre filmer, hade filmmaraton och åt bara "nyttigheter".
Så denna natten har jag istället sovit precis ingenting. Istället har jag varit uppe och snutit mig otaliga gånger, puffat upp kuddarna så att jag har huvudet högt, öppnat fönstret för att få in syre, släppt in Sture, matat Sture, gått igenom hela Facebook och Instagram, försökt lugna Bönan som hade hicka i magen, ja... you name it...
Behöver jag avslöja vilken färg ringarna under ögonen har?
tisdag 11 juni 2013
söndag 9 juni 2013
Lördag
Igår var vår tanke egentligen att hålla oss utomhus för att fixa till i trädgården och bland annat kanske fortsätta med det där staketbyggandet. Men jag var så vansinnigt varm och stod inte ut ute i trädgården - källaren kändes istället som det bästa stället att vara på.
Så det fick bli lite inomhuspyssel istället och bland många saker så blev det ett spontaninköp av en ny TV. Vi har länge pratat om att skaffa en TV till vardagsrummet för där har vi hittils bara haft en projektor och projektorduk - och dessa fungerar si så där att titta på när solen är framme.
Så när det var dags för att se prinsessbröllop mitt på dagen så slog vi till. Men ni vet att vissa projekt som verkar enkla ibland kan bli allt annat än enkla?
Detta dels för att vi ville gömma alla sladdar inne i väggen (som vi gjort med högtalarna och allt annat) vilket gjorde att vi fick borra hål i panelen och sedan kämpa med att få igenom sladdarna genom reglar och allt som fanns inne i väggen. Helt klart enklare sagt än gjort. Sedan så lyckas vi (ungefär när vi precis är klara) med konststycket att ta sönder den nyinköpta HDMI-kabeln och det var bara att börja om. Först efter att vi tagit en vända till till butiken för ny sladd då så klart.
När klockan allt snabbare närmade sig startskottet för prinsessbröllopet så tog vi det smarta beslutet att sätta det på inspelning, så att Skrutten skulle kunna jobba utan att få en mental breakdown av stress, och se det senare på kvällen.
Efter att vi var klara med vårt "lilla" projekt så lagade vi en himmelsk grillmiddag. Den där himmelska känslan kan ha påverkats av att vi var både trötta och riktigt hungriga, men det var ändå fantastiskt gott.
Grillkött marinerat i rosévin (alkoholfritt), vitlök, grillolja, sirap och massor av kryddor, ljummen potatissallad med oliver, kronärtskockshjärtan, lök, gröna äppel och dressing med smak av dijon och sist (men inte minst) grillade grönsaker och aioli. Slurp!
Lillkusinens student
Fina vackra kusinen
Och så hennes kusin i storlek XXXL som försökte hålla sig något svalare i skuggan
onsdag 5 juni 2013
Studenten
Hela tio år sedan är det snart som jag själv stod nervös i korridoren på Furulundsskolan och skulle springa ut på trappan som nybakad student.
Nästa vecka är det exakt tio år sedan och det är faktiskt inte riktigt klok.
Denna student står jag istället redo med blommorna i handen och ska gratulera yngsta kusinen som tar studenten idag. Det känns som hon var ungefär två äpplen hög på min student, och nu är det hon själv som springer ut, men det var ju som sagt ett tag sedan.
Solen skiner idag och härligt ska det bli att både gratulera och att få umgås med familj och släkt.
Nästa vecka är det exakt tio år sedan och det är faktiskt inte riktigt klok.
Denna student står jag istället redo med blommorna i handen och ska gratulera yngsta kusinen som tar studenten idag. Det känns som hon var ungefär två äpplen hög på min student, och nu är det hon själv som springer ut, men det var ju som sagt ett tag sedan.
Solen skiner idag och härligt ska det bli att både gratulera och att få umgås med familj och släkt.
tisdag 4 juni 2013
söndag 2 juni 2013
Söndag
Skrutten och Strössel kramas hej då innan det var dags för Strössel att åka iväg till "barnvakt". Matte undrade vem som egentligen skulle sakna vem mest - tror nog allt att det var husse som led mest.
Sneakpeak på Skruttens outfit. Rosa fluga och färgglada strumpor. Det randiga i bakgrunden
är dock bara min morgonrock och alltså inte någon del av Skruttens festoutfit.
Idag vilas det. En burk hårda karameller, mjukisbyxor och datorn i knäet.
Vilken kväll!
Hur beskriver man en festkväll utan att dra allting i detalj? Det går nog faktiskt inte. Det var alldeles alldeles fantastiskt.
Nervositeten var faktiskt väldigt hög under dagen igår, det kändes mer troligt att allt bara skulle bli katastrof istället för att det skulle bli bra och Skrutten fick sig en släng av de där nerverna. Eller var det kanske hormoner?
Om ni undrar hur arg man kan bli för att ens sambo kommer hem "sent" när det var dags att börja göra sig i ordning så kan ni nog fråga Skrutten. Oproportionerligt är ett ord som Skrutten nog upprepade många gånger för sig själv.
Trots de där nerverna, trots att tallrikarna till maten glömdes hemma, trots att jag inte hann måla naglarna och trots att Skrutten fick sig en avhyvling precis innan avfärd så blev allting precis så där bra.
När det väl sedan sätter igång. När man står där omgiven av vänner och minglar med ett glas bubbel i handen eller när maten smakar så där superb, när tal hålls och vännerna skrattar, när det spexas. när ögonen lyser på både Skrutten och Ea och när både band och DJ får alla till att röja loss på dansgolvet - kan man vara annat än lycklig då?
Och vet ni vad man själv också blir lite extra glad över? Allas fina komplimanger. När man (enligt sig själv) gjort ett försök till att se snygg ut men ändå känner sig som en blandning mellan en uppblåst ballong och en flodhäst och gästerna istället kommer och säger en massa fina saker. Då går det rakt in i hjärtat och till slut kände jag mig vacker.
Det blev en kväll som jag hoppas var precis vad Skrutten och Ea önskat sig och när vi lämnade festlokalen så kändes det lite magiskt på något sätt. Inte bara för att vi hade haft en fantastisk fest utan för att vi nu visste att detta var sista festen innan det är dags för en ny tid i våra liv.
Tack alla fina fina familj, vänner och bekanta för att ni kom igår och gjorde kvällen till var den var - minnen för livet.
Nervositeten var faktiskt väldigt hög under dagen igår, det kändes mer troligt att allt bara skulle bli katastrof istället för att det skulle bli bra och Skrutten fick sig en släng av de där nerverna. Eller var det kanske hormoner?
Om ni undrar hur arg man kan bli för att ens sambo kommer hem "sent" när det var dags att börja göra sig i ordning så kan ni nog fråga Skrutten. Oproportionerligt är ett ord som Skrutten nog upprepade många gånger för sig själv.
Trots de där nerverna, trots att tallrikarna till maten glömdes hemma, trots att jag inte hann måla naglarna och trots att Skrutten fick sig en avhyvling precis innan avfärd så blev allting precis så där bra.
När det väl sedan sätter igång. När man står där omgiven av vänner och minglar med ett glas bubbel i handen eller när maten smakar så där superb, när tal hålls och vännerna skrattar, när det spexas. när ögonen lyser på både Skrutten och Ea och när både band och DJ får alla till att röja loss på dansgolvet - kan man vara annat än lycklig då?
Och vet ni vad man själv också blir lite extra glad över? Allas fina komplimanger. När man (enligt sig själv) gjort ett försök till att se snygg ut men ändå känner sig som en blandning mellan en uppblåst ballong och en flodhäst och gästerna istället kommer och säger en massa fina saker. Då går det rakt in i hjärtat och till slut kände jag mig vacker.
Det blev en kväll som jag hoppas var precis vad Skrutten och Ea önskat sig och när vi lämnade festlokalen så kändes det lite magiskt på något sätt. Inte bara för att vi hade haft en fantastisk fest utan för att vi nu visste att detta var sista festen innan det är dags för en ny tid i våra liv.
Tack alla fina fina familj, vänner och bekanta för att ni kom igår och gjorde kvällen till var den var - minnen för livet.
lördag 1 juni 2013
Nu kör vi
Nu är det inte många timmar kvar tills feststart och de sista förberedelserna är (snart) klara. Vi har flängt fram och tillbaka mellan hemmet och festlokalen idag och Skrutten är fortfarande kvar där nere medans jag pysslar här hemma.
Alldeles alldeles strax ska jag hoppa in i duschen för att börja med de stora förberedelserna och detta i form av att försöka få en höggravid kvinna att se något så när snygg ut.
Då.... Kör vi!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)