Hemma välbehållen

Ja... Det kanske inte gått obemärkt förbi, mest genom de lite mer förekommande luckorna här inne, att det har varit en hel del att göra här hemma den senaste tiden. Det som dock inte har märkts var vad som det var så mycket att göra med. 

Men i all hemlighet har jag hjälpt till att planera min kära vän Annas möhippa (vars bröllop jag ska toasta i sommar) som gick av stapeln i helgen. 

Tidigt tidigt under lördagens morgon steg vi upp för att ett par timmar senare lura iväg Anna på en kryssning till Polen. Ja jisses, vilken resa. 

Att det skulle blåsa runt 17 sekundmeter i helgen var dock inget som vi hade med i planerna, så lite andades jag klart ut när vi gått i hamn igår igen. Men så roligt vi hade. 

Nu ska jag sola mig i lite kunglig glans och se Tilde de Paulas intervju med Carl-Philip och Sofia samtidigt som jag gör något som har avsevärt mindre glamour - plockstäda och rensa ut hemmet från vissna blommor. 

New in

Förutom allt annat skoj som vi gjorde i helgen så kapade jag av några(?) decimeter av mitt hår. Fräscht, nytt och jag stormtrivs! 

TGIF

Ja ni, då var ännu en arbetsvecka över. Jag måste säga att vardagen rullar på i ett fasligt tempo, ibland känns det nästan som om jag bara hinner blinka sedan är arbetsdagen över, speciellt på fredagar. 

Så... Nu är det helg och jag ska hämta min lilla loppa och så ska vi bara mysa loss. 

En powernap?

Vi hade egentligen någon form av agenda för kvällen, men jag somnade på soffan och maken somnade vid läggningen av lillan - hörde jag trötta småbarnsföräldrar? 

Så det mesta vi egentligen åstadkommit ikväll här hemma är att plockstäda och diska. Och så har vi självklart sett första kvalet i Eurovision. Vilken pipa hon har som sjunger Rysslands bidrag - gåshud! 

Till detta festade vi loss på äppelmust från Kullabygdens musteri som vi plockade hem från Ikea i torsdags. 

Kanske borde jag berätta om hur nära familjeterapi vi var i fredagskväll när det var monteringsdags för de nya möblerna... Men det tar vi en annan gång! 

Söndag

Från Instagram 

Det fortsätter (tyvärr) eka lite tomt här inne och det är egentligen inte min önskan. Det är bara det att tillsammans med allt det där som ingår i den vanliga vardagen (jobb, hus, trädgård, familjen) så pågår det dels lite förnyelse här hemma, både inomhus och i trädgården, och sedan så planeras det för fullt för sommarens kommande bröllop då en av mina närmsta vänner ska stå brud. 

Tyvärr gör detta att skärmtiden har fått lida lite, dock är jag desto flitigare på mitt Instagramkonto (husnr24) som gärna uppskattar ett besök. 

Bilden ovan är en del av förnyelsen här hemma. Säkert lite senare än de flesta så fick vi upp ögonen för Ikeas apoteksskåp Fabrikör som nu huserar vårt Mateus-porslin som också är det porslin vi använder till vardags. Både fint att vila ögonen på och praktiskt att ha nära matbordet. 

Och på tal om det andra projektet, toastplanerandet, så ska jag nu sätta mig och renskriva lite anteckningar från dagens möte med min toastkollega. 

Ljuvliga dagar

Det är något alldeles särskilt med lite långledigt. Fastän att det "bara" var en dag extra helg så känns det som om vi varit lediga länge. 

Det som är mest ljuvligt är all tid med vår lilla tjej. Att ha tiden att sitta och studera en snigel i trädgården in i minsta detalj, eller lägga sig på rygg i gräsmattan och peka på moln och fåglar. 

En hel del fixande har jag hunnit med här hemma också. Alltifrån tavlorna som skulle ramas in, dockhuset som skulle vitsprayas igen, lillans nya säng som skulle monteras, hyllor som skulle skruvas net och få nya platser i hemmet, till nya träd som skulle planteras. 

Och nu är äntligen alla verktyg postade och på väg till deras nya ägare - puh! 

Inramning pågår

Förutom lillans säng så landade även dessa ljuvliga prints från Mrs Mighetto här hemma i veckan. Just dessa som är Mr Harry och Miss Karin finns bara i en begränsad upplaga och jag är så glad att jag lyckades norpa ett exemplar av varje. 

Nu, när middagen har landat i vår mage, så tänkte jag ge mig på att rama in dessa. De ska sedan upp på lillans vägg. Men det där sista får nog maken komma hem för att göra. 

Ledigt

Långhelgen fortsätter här hemma och vi njuter av att låta allt ta sin tid. Lillan har fått sin nya säng ihopmonterad och hon har redan hunnit ge den högsta betyg. Hon vill flera gånger per dag att vi ska lägga oss och mysa och läsa en bok i sängen, fastän det inte är läggdags. Älskade unge. 

Idag är make iväg och springer ett stafettlopp så jag och lillan tog med hennes mormor och morbror på en shoppingrunda. Vi kunde inte hålla oss ifrån en glass på Yoggiboost (det är ju så vansinnigt gott) mellan shoppingvarven. 

Nu sover loppan sin vila medan jag i lugn och ro packar upp våra saker och dricker en kopp kaffe. 

10 minuter i alla

Efter en långdag på jobbet så mötte jag upp hela min lilla familj som var ute och busade i trädgården här hemma. Är det något som vår lilla dam aldrig tackar nej till så är det att vara utomhus, vilket hon är tills mamman eller pappan måste ge upp.

Efter en snabb middag från Subway (dottern hade ätit tidigare kan nämnas för att undvika tankar om att vi bussade henne på Spicy Italian) så var det dags för maken att lägga lillan så jag kunde pusta ut efter dagens eskapader. 

Men efter ett tydligt pappa-ska-då-rakt-inte-lägga-mig-skrik och en mamma som inte ville ta någon fajt om detta ikväll så gick vi istället upp. Tur att vi hade ett väldigt mysigt förstadie till läggningen vid tandborstningen och kvällstvätten då jag var intet ont anandes om vad som komma skulle.

Om ni tror att mina planer om en löparrunda följt av en sväng till Posten för att posta Traderapaket och sedan en bastu blev av så kan jag tala om att klockan 21.19 lyckades jag ta mig ner från ovanvåningen. 

Och då är liksom alla ut-och-springa-planer som bortblåsta. Istället kastade jag mig i panik i bilen för att i vart fall hinna med att få iväg paketet. 

Bara för att få reda på att Coop gjort om sin posthantering som nu stänger klockan 19.00...

Och de där 10 minuterna som jag och maken fick tillsammans vid middagen blev dagens enda för när jag kom tillbaka så var han istället försvunnen in i omläggnings dimman. 

Och så glömde jag köpa smör också... 

Veckans andra dag har susat förbi

Och vi är inte riktigt redo att avsluta kvällen ännu, utan har lite till att fixa med. 

Det är en kombination av att vi säljer av gamla saker här hemma och försöker få ordning (på riktigt) på lillans rum. Mycket trevligt för kontot (det förstnämnda då) men samtidigt en himla massa jobb med fraktbokning, betalningar och kvittenser. 

Det är en del av vårt "ut med det gamla och in med det nya" och just nu ryker makens verktyg som vi köpte när vi renoverade huset men som nu bara står och samlar damm. Och just dessa verktyg är inte bara att lägga på brevlådan direkt. 

Och så bokar vi frakt till oss också. På torsdag kommer bland annat lillans nya säng och så väntar vi på två helt underbara prints som ska ramas in och hängas upp på hennes vägg. 

Och hur går det till när man bokar frakten till sig? Jo, de kommer n å g o n gång mellan klockan 08.00 och 16.00 på torsdag. Jo för vi kan ju vara hemma och vänta hela dagen. Typ. Eller inte. 

Måndag (igen)

Så här såg vår frukost ut i helgen då vi gjorde hjärtformade pannkakor som vi gick loss på tillsammans med kaffekoppar som avlöste varandra.

Det finns säkert hjärtformade stekpannor men vi gjorde bara som så att vi la en pepparkaksform i stekpannan och hällde pannkakssmeten i denna. 

Precis lika gott som vanliga pannkakor men en hel del roligare.

(Och jag vet att det ekar tomt här inne titt som tätt men det där vardagshamsterhjulet rullar på i en väldig fart just nu) 

Ny vecka

...och jag är redan på väg hem efter första arbetsdagen denna vecka.

Precis när man sätter sig på tåget så början längtan efter lillan kicka in så där intensivt, antar att det är för att man vet att man är nära då. Tänk egentligen så för något år sedan så hade det varit helt otänkbart för mig att vara ifrån henne så här länge om dagarna, något som är helt naturligt sedan i höstas. 

Tänk då när jag lämnade henne för allra första gången när hon var fyra månader(tror jag) för att fixa ögonfransarna... Jag hade en checklista till maken samt föreläsning innan jag ens vågade lämna hemmet. Och jag skulle vara iväg ungefär sextio minuter...

Nu ska jag snart inleda dagens heligaste stund (hämtningen) och därefter ska vi handla lite för en spontan cykelutflykt med kvällens middag - grillad korv. 

Fredag och en av favoriterna

Ok, jag erkänner att jag lite då och då bläddrar tillbaka bland semesterbilderna i mobilen och denna på loppan, där hon läser en av alla Pixi-böcker vi hade med oss, är en av mina absoluta favoriter.

Annars då? 

Ja... Det är fredag och hela helgen står framför oss. Men vilken trötthet som infann sig mot kvällen. Det blir inget party i hemmasoffan ikväll inte, efter att ha somnat tillsammans med lillan vid hennes läggning så handlade det mer om att hoppa i mjukiskläderna och fortsätta på det lugna temat framför Let's Dance och Ack Värmland. 

Imorgon ska vi duka upp till brunch här hemma för att fira maken som fyllde år i veckan och därefter ska vi köra en hel del till miljöstationen.

Spänningen måste vara olidlig över att höra v a d vi möjligtvis ska slänga på miljöstationen...

Men vi fortsätter på idéen att göra oss av med saker som vi inte använder eller som inte känns helt hundra här hemma.

Hem ljuva hem

Ett av alla våra foton från poolen 

Sent fredag kväll landade vi på hemmaplan igen fyllda av alla de där semesterminnena. Jag tror att vi pratade så mycket om resan för min mor och styvfar, som var snälla nog att hämta oss i Malmö, så att de till slut fick ont i öronen. 

Men vet ni?

Det är också helt underbart att komma hem till sitt eget hem, kanske inte det kalla vädret, men resten. 

Vi vinkar hej då (för den här gången)

Nu har vi packat ihop oss och väntar på transferbussen till flygplatsen.

Vilken resa vi har haft!

Det är med massor av pirr i magen, lyckorus och massor av energi som vi lyfter med planet hemåt.

Det är de där "små" ögonblicken som jag kommer hålla närmst hjärtat. Lillans danser på Minidisco, alla hennes kramar med Lollo och Bernie och våra kvällar på terassen med något glas och Yatzy-maraton.

Nu ser vi fram emot att kramas med familjen där hemma och få berätta om alla våra äventyr.

Självklart kommer det mycket mycket mer här också och glimtar av våra stunder genom alla de foton vi knäppt av.

Hörs från den svenska sidan! 

Magiskt

Vi har det helt magiskt och vi njuter så det nästan knakar.

Morgnarna spenderar vi med att träna (vi föräldrar turas om att träna i hotellets gym eller gå på något av de Sats-klasser som finns här) och sedan äter vi en riktig brakfrukost på buffén. 

Därefter spenderar vi förmiddagen i poolen, lillan är ett riktigt baddjur (precis som sin mamma som barn) och ser ut som ett russin efter de långa stunderna i poolen. 

Efter lite påfyllnad i lillans mage så sover hon gott en lång stund i vagnen och föräldrarna kan då passa på att lapa sol eller som idag spela Yatzy i skuggan och sedan fylla på de egna magarna med lunch.

Eftermiddagarna varvar vi poolhäng och turer till Miniland där vi idag träffade full pott då Lollo kom på besök. Jag hade i ärlighetens namn svårt att hålla igen på tårarna när jag såg lillans fullkomliga lycka över att få en kram av Lollo.

Innan det är middagsdags så vilar vi upp oss på rummet lite, det tar på krafterna att få uppleva så mycket och att vara i solen så lillan behöver lite extra vila här nere.

Snart är det middag och då svidar vi om till våra finkläder och tar oss ner till restaurangen. Lillans kvällar avslutas med Minidisco och ännu fler kramar av Lollo och Bernie.

Föräldrarnas kväll avslutas sedan på terassen med varsitt glas och kortspelsmaraton. Jag fick världens fnitterattack igår när vi spelade "Hej Knekt!".

Vi har det alltså helt ljuvligt och vi hade inte kunnat önska något mer. Allt är så otroligt välplanerat och anpassat för barnfamiljer och jag är inte alls förvånad över att hotellet faktiskt fått pris just för detta. 

Snark!

Oj så tidigt det var på riktigt idag. Är man lite nervös för att passa tider också så blir det ju ännu tidigare.

Men snart så är vi på väg, och allt har (än så länge) gått bra och vi ska nu proviantshoppa i butikerna efter leksaker och snacks.

Vi hörs från den spanska sidan...

Checklistorna avbockade!

Nu har vi bockat av det sista på checklistorna, hemmet är städat och vi sitter på tåget. Det är en familjetradition som sitter hårdare än berget det där med att städa innan man ska någonstans. Det är nästan aldrig så rent och iordningplockat som när jag ska ut och resa.

Men är det inte en härlig känsla att komma hem och allting är så där fint?

Till och med sopkärlen är helt tömda och diskade och skafferiet är rensat.

Ja, på den nivån är det. Och nej, detta är inte en av anledningarna till att min man älskar mig. 

Nu ser vi fram emot att möta upp Kajan och hennes kille för en middag på stan och sedan ska vi låna Kajans lägenhet för natten då vårt flyg går i arla morgonstund.

Sedan sist

Vi har hämtat oss nu, tror jag, i alla fall. Men vardagen tenderar ju att springa på i ett fasligt tempo ibland så jag har liksom tappat rutinen att kika in hit.

Men nu så!

Och vet ni vad vi gör?

Vi har full packningsverkstad här hemma. För… *trumvirvel* i morgon så sätter vi oss på tåget vid jobbdagens slut och åker ner mot Malmö. Och från Malmö ska vi ta oss till Kastrup tidigt tidigt på fredagens morgon.

Och från Kastrup ska vi ta oss till *trumvirvel igen* Spanien och Gran Canaria.

Alltså som det pirrar i magen. Sol på näsan, bad och goda drinkar i alla ära, men vet ni vad som det pirrar mest över? Allt som lilla loppan ska få uppleva. Att resa med henne är liksom 99,99% av nöjet och det ska bli helt underbart.

När jag egentligen borde...

...packa till vår weekend på Ystad Saltsjöbad...

...eller minst skriva lite fler bröllopstackkort...

...så borde jag;

- sluta kolla Chloe och Nicole på SVT Flow,

- sluta skylla på att Chloe och Nicole startade automatiskt efter Gift vid första ögonkastet,

- sluta läsa nya Buffé-tidningen,

- sluta kolla i nya Mio-katalogen, 

- sluta äta mackor, 

- kanske städa ur den utspillda cola colan ur min handväska.

Det sista vet jag i och för sig inte hur det hjälper mig med packningen till Ystad. Men vad jag dock vet är att de förstnämnda absolut inte hjälper mig med packningen. 

En omtumlande vecka lämnar vi bakom oss

Usch och fy vilken vecka förra veckan var…

De där förhoppningarna om att den nya veckan skulle innebära att kunna återgå till vanliga rutiner skulle man kunna säga gick upp i rök. Fullständigt.

Lillan blev istället sämre. Hon drog på sig världens värsta (ok, lite kanske jag tar i nu… Men ändå…) magvirus och fick inte behålla någonting alls.

Efter fyra dagar av att inte få behålla någon mat alls, allt bara kom upp igen, så blev hon tröttare och tröttare och till slut förstod vi att hon riskerade att bli fullständigt uttorkad. Till slut kände vi att vi inte bara kunde vara hemma längre utan var tvungna att åka in till barnakuten.

Det är ganska otroligt vilken projektledare man blir när det verkligen gäller, allt blir plötsligt glasklart och man agerar nästan utan att tänka. Jag tror jag åt för första gången sent framåt natten och det bara en macka. Nästan mest för att maken tvingade mig.

Och fastän att vi försiktigt försökte få i henne omgångar av vätskeersättning så stannade ingenting och vi blev istället inlagda så att hon kunde få i sig det hon behövde genom dropp.

Det blev inte många minuters sömn för undertecknad kan meddelas. Antingen så var det ronden som kom förbi, droppmaskinen som larmade eller jag som bara var orolig och mest ville vara vaken bara för att titta på henne.

Efter några (till) sömnlösa nätter så vände allting tack och lov och i helgen så kändes allt som om det var som vanligt igen. Vi firade lillan i fredags med den största bulle hon någonsin ätit. Hon får hundra sådana till bara hon aldrig blir så sjuk igen.

Och min största eloge till er som lever med barn som är sjuka på riktigt, jag vet egentligen inte hur ni får vardagen till att snurra, jag tror inte att vi egentligen fick ihop det och det krävdes en väldigt väldigt lugn helg för att jag skulle landa igen och själv också återgå till ett normaltillstånd. Min största eloge. 

Den där löken

Ja… Undertecknad glömde ju att rapportera hur lökknepet, för att bota/underlätta hostan, egentligen gick.

Och… *trumvirvel* Det fungerar!

Helt otroligt! Måste vara luftrörsvidgande på något sätt? Eller?

Från det att vi ställde in skålen med lök hos henne första kvällen så hostade hon kanske en gång och sov istället ostört hela natten.

Sedan att det luktar något så vansinnigt, och kanske inte var så gästvänligt när Kajan skulle sova över och låna lillans rum förra helgen, det faller liksom i skuggan av att man (äntligen) får sova igen.

Men bota hostan verkar den dock inte göra med tanke på att lillan fortfarande efter fyra(!) veckor hostar, men hjälper det gör den.

Marshmallowfondant

Mitt i allt vabbande i helgen så påbörjade jag ett litet påsktårtsprojekt. Början fick bli en marshmallowfondant som man kan använda istället för marsipan eller sockerpasta när man vill skapa figurer. 

Man gör den genom att smälta marshmallows tillsammans med en skvätt vatten (för 150 g marshmallows cirka 1-2 matskedar vatten) och blandar sedan i florsocker tills den inte klistrar sig så mycket längre och man kan knåda den för hand. 

Jag tyckte att det var lättast att knåda in florsockret efter ett tag då det blev för tungt att röra i florsockret i bunken. Sedan får den vila i kylskåpet en stund. 

Inspirationen till marshmallowfondanten hittades på Instagram, denna fantastiska grund till inspiration. 

Vad den sedan knådades till för figur det visas sedan tillsammans med det färdiga resultatet...

Ny vecka, nya tag

Ja det blir ju inte alltid som man tänkt sig, det lär man sig gång på gång och detta speciellt sedan det kommit barn till familjen, och helgens vabbande är ett bra exempel på det.

Jag hoppas verkligen verkligen verkligen att denna nya vecka innebär friska familjemedlemmar och att vi kan gå tillbaka till de vanliga familjerutinerna.

För övrigt ser veckan helt vanlig ut förutom en tripp till Sveriges tredje största stad under slutet av veckan.

Kör hårt nu - ny vecka, nya möjligheter!

Ja ni...

I takt med att den där efterlängtade vårsolen kom så har vi stängt in oss i en vabb-bubbla här hemma. Lillans alla åkommor (förkylning, nya tänder på väg, hosta, magont) har inte gett med sig och vi fortsätter alltså vabbandet här hemma.

Vi bokade av allt som vi hade planerat i helgen och har istället bara tagit hand om vårt lilla hjärta. Som ändå stundom varit ganska så pigg.

Mellan kramar, vattenflaskor (det enda som går ner) och klappar på pannan så har vi ändå;

- gått en lång promenad i den friska luften och matat änderna,

- lagat god mat (som dock bara de vuxna i familjen fick ner),

- kollat Shaun The Sheep fler gånger än jag kan räkna,

- haft camping i vardagsrummet (vi har inte vågat ha lillan i sitt sovrum på ovanvåningen så vi sa att vi skulle campa och bäddade istället på vardagsrumsgolvet),

- och bakat.

Och så tvättat, tvättat och tvättat och handspritat alla husets hörn. 

Svisch!

Alltså denna veckan har verkligen bara sprungit iväg, helt otroligt vad tiden går. Man inser detta speciellt när vi nu sitter och planerar sommarsemestern. Ännu mer helt otroligt. 

Veckan avslutades dock med sjukstuga här hemma. Två stressade föräldrar under morgonen igår som strängt tittade på varandra och försökte avgöra vem som hade störst möjlighet att vabba. Ack va detta vabb...

Man längtar allt efter att våren ska komma med sina solstrålar och utrota alla virus och baciller. 

Så istället för planerad leklandsplaydejt idag så blir det pyjamasparty och ett väldigt lugnt tempo. 

Jag ska sätta mig och läsa Olga Rönnbergs nya träningsbok som kom med posten i veckan och därefter ska jag sätta mig ner med anteckningsblocket och börja strukturera upp vårt toastmasteri inför sommarens kommande bröllop. 

Och så har den senaste tiden inneburit en rad glada, helt underbara, nyheter. Det kommer visa sig lite längre fram... 

Ut på galej

Åh, vilken lugn och härlig fredag vi hade igår.

Det märks i kroppen att det finns en viss trötthet efter en avslutad vecka och vad är då bättre än att laga mat med familjen och sedan småsomna till en film?

Ikväll blir det mer fart i denna mamman i alla fall. Sitter sminkad och redo för att hämta upp Kajan och sedan hem till Carro för att fira hennes 25årsdag.

Ja, hon är så ung...

Lök..?

Ja... Vart börjar man?

Lillan repade sig fort från sin öroninflammation. Den vände redan dagen efter och vi har sedan haft henne hemma för att vara symtomfri 48 timmar innan återinträde på förskolan. När hon igår, själv, tog på sig ytterkläder och ryggsäcken så förstod vi att hon nog saknar det lite ändå. 

Så vi började planera för förskola imorgon och var beredda att vinka adjö till bacillerna, men så...

Kommer den där envisa hostan tillbaka. Och när man känner att man snart överdoserat hostmedicinen, vad gör man då?

Jo... Mamman drar sig till minnes ett tips om att lök drar till sig bakterier (eller något i den stilen), övertygar sedan pappan och ställer därefter in en skål med hackad lök med lite hett vatten vid sängkanten vid läggningen. Tipset kommer från den ytterst säkra källan tips-som-valsar-runt-på-Facebook. 

(Det kallas desperat försök av en anledning) 

Om lillan får någon form av trauma av detta, kanske att hon aldrig kommer kunna laga mat utan att få en oroskänsla i magen eller kanske aldrig förstår varför hon känner sådan skräck inför grönsaksdisken i vuxen ålder, så ber jag om förlåtelse. 

Men hjälper det så ska jag personligen leta upp och krama den som kom på denna briljanta idé. 

Det luktar som ett helt lökplantage på hennes rum och det isar i magen när jag tänker tanken att det kanske sätter sig en doft i hennes underbart fina tapet från Majvillan. 

Och någonstans kanske det sitter en person vid andra sidan tangentbordet och skrockar "TRODDE du på det...? GICK du på DEN..?" eller så kanske lökplantageägarna nöjt betalar ut provision till reklambyrån för denna ytterst lyckade kampanj på sociala medier som höjt deras lökförsäljning med 179% jämfört med föregående år. 

Men vi har liksom slut på alternativ. Hostmedicin, höjt sängläge, vatten, frisk luft, sova halvt sittandes i vagnen - vi har provat det...

En vacker trappa

Vissa delar av huset är inte direkt de mest uppmärksammade. Men någon gång under helgen så stannade jag upp och såg hur fin vår trappa inne i huset är. 

I vårt hus har vi våra kvadrat fördelade på tre våningar, två bostadsplan och sedan en källare som vi inrett som ett stort badrum samt lite olika förvaringsrum. Kanske inte den mest idealiska lösningen för en familj kanske med många våningar, och det krävs en hel del fokus på att ha koll på att grindarna är stängda när de ska, men vi är så förälskade i vårt lilla hus ändå. 

När vi köpte huset hade det varit heltäckningsmatta över alla golv på ovanvåningen och trappan var helt inklädd i plast. Efter några(!) tag med slipmaskinen fick vi fram det vackra trägolvet som vi sedan målade vitt och trappstegen blev mörkbetsade. Den ganska så maffiga väggen som sträcker sig ända upp mot vinden prydde vi med en tapet från Laura Ashley som vi spontanshoppade när vi köpte tapeten till sovrummet. 

Åksjuka och öroninflammation

Jag sitter på tåget och försöker bota min åksjuka (blir åksjuk av de flesta transportmedel som jag inte kör själv) men att pilla på lillans krya-på-dig-presenter.

Maken skickade en rapport från hemmalägret efter avverkat doktorsbesök att det var en dubbelsidig öroninflammation och så hög feber på det. Stackarn så ont hon måste haft.

Så efter att jag har tagit några djupa andetag frisk luft och lugnat balanssinnet så är jag på penicillinuppdrag och därefter hem för att planera vabbveckan.

God morgon denna nya vecka

Som tårarna flödade här hemma igår då jag sprang på "Rakt in i hjärtat" (tror jag det hette) på SVT Flow. Det handlar om hjärtsjuka barn på hjärtintensiven i Lund.

Vilka små hjältar...

Och så mycket sjukdomarna påverkar hela familjen. En familj hade vabbat i två år, så länge som de haft dottern, och de vågade inte ha storebror på förskolan för de kan inte riskera att han blir sjuk och smittar lillasyster. Fy...

Man får nästan nypa sig i armen över vilken tur man har som bara vabbar för förkylningar eller någon annan vardagsbakterie. Och ens egna frustration över den gråa vintern med overaller och vinterskor som vägras tas på sätts det lite perspektiv på. Kan tänka mig att de här familjerna hade kunnat byta vilken dag som helst.

Och på tal om vardagssjukdomar så är vår lilla loppa hemma idag. Hon har sovit oroligt och verkar ha ont i öronen. Där hemma blir det Fåret Shaun och pyjamasparty istället.

Och mamman håller tummarna att lillan inte ärvt pappans gener just för öronen...

Vilket väder!

Vilket väder vi fick idag. Vi har tagit denna söndag i väldigt lugnt tempo, precis som söndagar ska vara, och mest skrotat runt här hemma.

Förutom att bjuda över grannarna på pannkakslunch så har vi tagit tillfället i akt och lekt på lekplatsen medan vädret har visat sig från denna fina sida.

Ett litet kraftomtag på tvätthögen nu (plötsligt händer det) så ska vi nog bara fortsätta skrota runt.

Lillans rum

Det fattas fortfarande en del "piff" på loppans rum men detta lilla slott som vi byggde i somras någon gång är ett av de bättre beslut som vi tagit. 

Som hon leker här. Hon fullkomligt älskar att gå in och sedan kika ut till oss genom de små fönstren. Vi hade en riktig bus och lekstund här under morgonen och vi skrattade nog lika mycket som henne. 

Sedan inser man hur mycket hon växt sedan i somras när hon nu får böja sig ganska ordentligt för att komma in genom dörren, när vi byggde så kunde hon gå raklång in. 

Lilla älskade loppan…

Härliga dagar

I torsdag var tjejerna här, i fredags middagsgästade vi hemma i Hällevik på en ostfondue och igår spenderade undertecknad en stor del av dagen tillsammans med tjejgänget för SHD#9.

Vi är ett tjejgäng i SHD som har hållit ihop nu sedan 2011, försökte summera det till under gårdagen, och hittar med några månaders mellanrum på aktivitetsdagar tillsammans. Det är alltid två av oss tjejer som håller i dagen, de nya lottas ut mot slutet av varje dag. Och från 2011 så har vi hittat på allt ifrån dans till curling till 80talsfest till såpafotboll.

Igår stod det skridskoåkning, eller ja… det skulle vara ett försök till konståkning, och bowling på schemat. Det är verkligen dagar som är fyllda av skratt ända upp till bredden. Och inte mindre igår när vi som Bambi på hal is försökte bemästra "köttbullen" och "tuppen" på skidskorna.

Vackert var det inte, men ack så roligt.

Good enough

Ni är säkert fler där ute som är precis som jag. Som vill mycket och vill att det där mycket också ska bli bra. Och så vill man samtidigt ha kontroll.

Det är ett högintensivt samhälle som vi lever i idag. Med otroligt många saker som pockar på vår uppmärksamhet.

Det är så väldigt väldigt viktigt då att inte glömma bort att ha stunder då det händer precis ingenting. Då ingenting stör, och de där planerna och uppmärksamhetspockandet får vänta lite. Det är för att skapa lite balans.

Jag är väldigt tacksam för att vi, ändå tidigt i livet, har insett detta. Därför finns det en hel del stunder här hemma som vi avsätter just för detta.

Exempelvis är mina hämtningar på förskolan heliga. Då sänker vi tempot och tar allt väldigt långsamt. Det finns inte en tanke på att jag skulle svara i telefonen om så kungen skulle ringa. Vi försöker att inte ha några planer nära hämtningen. Jag går lugnt in för att se vad lillan har gjort under dagen. Tar av mig alla ytterkläderna och strosar in till henne, sätter mig ner och låter henne visa. Därefter tar vi hemfärden i samma tempo. Lugn påklädning och flera stopp för att titta på allt från en träpinne på marken till häststatyerna.

Och sedan handlar det om att försöka vara "good enough".

Det fanns en tid, om man ska erkänna så var denna innan familjetiden, då jag exempelvis hade väldigt mycket tid för mina vänner. Det har jag inte nu och det gör ont i hjärtat, men jag älskar dem precis lika mycket.

En tid då tvätten var tvättad innan det hann bli stora tvättberg och direkt efter stryk och tvätt så åkte det in i den färgkoordinerade garderoben. Med ett (ändå bara ett) litet barn hemma så inser jag att tvättberget hinner bli Mount Everestlikt innan den första tvätten har torkat. Tur är nog om tvätten kommer in i garderoben överhuvudtaget.

En del saker blir heller inte precis perfekta hela tiden heller.

Exempel från verkligheten är att jag i förra veckan 1. en dag lämnade mitt barn på förskolan med bara en sko (lång historia) och 2. bjöd hem mamma på middag men förvrängde detta sedan till att åka ut till henne för jag trodde att hon skulle bjuda på middag (lång historia).

Skulle det hjälpa om jag ältade de här två sakerna? Hur pinsamma de än var? Nej. Förr i livet hade jag nog gjort det. Nu - inser jag att den där andra skon kommer inte fram eller middagen blir inte rätt bjuden hur mycket jag än ältar.

Och vet ni vad? Det blev helt ok ändå.

Bröllopsmöte

I söndags hade vi vännerna Anna och Johan hemma på besök. Tillsammans med en till Johan. Vi har nämligen lite uppdrag tillsammans.

I sommar är det dags för Anna och Johans stora dag och jag tillsammans med (den andra) Johan har fått äran att agera toastmadame tillika toastmaster.

Ett ärofullt uppdrag som är otroligt roligt att göra.

Det är så spännande att få vara med från början och höra deras planer och drömmar. Och så klart så hoppar man ett år tillbaka i tiden till då vi var precis på samma plats och med samma planer och drömmar.

Samtidigt så erkänner jag att det är liiiite skönt också att inte vara precis på samma plats när man börjar dela upp de där planerna i detalj och man ser brudparets axlar åka längre och längre upp och man nästan kan höra tankarna högt "så mycket det är att göra".

Men en sak och en dag i taget, sedan är man där.

Monday morning

Då var vi uppe med tuppen igen och möter en ny vecka. Och återigen blickar jag tillbaka lite till helgen.

Vi hade en så fin allahjärtans i lördags. Jag tillhör inte den kretsen som tycker att det är för kommersiellt  och för påtvingat med alla hjärtans dag. Jag tycker att det är helt underbart.

Varför inte ha en dag när man gör allt för att göra det lite extra mysigt?

Vi spenderade nästintill hela dagen med min mor och lillebror. Först en lång brunch, efterföljt av god shopping. Det allra mesta (från alla inblandade parter) gick till lillan. Hon fick lite sommarkläder inför resan och ett par nya Nike-skor som var bedårande söta.

En helt underbar dag som vi avslutade här hemma med en middag bara jag och maken. Middagen fick ta lång tid att laga och varken TV-brus eller mobiler var välkomna. Till och med Mellon fick vänta tills senare.

Ta igen sig

Helgen är nu snart förbi och det är en speciell känsla över lugnet som sprider sig en söndagskväll. Jag har en trötthet i kroppen som jag inte riktigt vet om den kommer ifrån att jag behöver ta igen mig eller om det är en infektion på gång. 

Så jag gör precis vad kroppen säger till mig - en kopp te, en bok, tända ljus och soffan. 

Det där uttrycket förresten, "ta igen sig", är ju faktiskt egentligen fantastiskt...

Det här har vi gjort ikväll...

…försökt hitta bilder till tackkorten. Den här är bara helt ljuvlig. 

Så här kan det se ut...

…när vi pysslar här hemma. Kontrollfreaket i en skriker dock, tyst men ändå, av att hon blandat ihop alla färgerna. 

Nytt in?

Bildkälla: Lindex Shop Online 

En av alla utrensningar som pågår här hemma är lillans kläder. Jag håller på att gå igenom alla(!) hennes kläder, ifrån de allra första. Och försöker att bara spara det som har hållit sig fint och som vi tycker allra bäst om. 

Det trevliga i den här utrensningen är ju att det lämnar plats för nytt. Min kära mor tipsade om att det kommit in väldigt fina saker hos Lindex och jag kan inte annat än hålla med. 

Just nu är det fokus på bra och bekväma kläder som det kan lekas och busas i på förskolan. Men skulle man inte kunna få fuska lite och klicka hem den där hängselklänningen också?

Vardagens lyxglimtar

Det är ett ganska så hetsigt ekorrhjul det här med att lämna och hämta på förskolan, jobb och allt där mellan. Men få saker är så härligt som när jag får komma och hämta hem min lilla tjej och höra hur hennes dag har varit. 

Jag brukar ta en minut och tjuvkika på henne genom fönstret innan jag går in, bara för att få se henne leka där inne. Stora tjejen. 

Nu tar vi och skriver matlista och åker till affären. 

Helgen

Det är en fin känsla när man vaknar upp en måndag med en helg bakom sig där man samlat massor av energi.

I helgen har vi bara gjort helt underbara saker. Det började redan i fredags när vi var bortbjudna på middag hos nära vänner till min familj. De hade fått ett, av tolv, bröllopsuppdrag vid vårt bröllop och det var att bjuda oss på middag i februari.

Det är verkligen otroligt roligt att vi har de här bröllopsuppdragen. Alla som har fått ett sådant uppdrag har verkligen gått all in och gjort väldigt mysiga saker tillsammans och för oss.

Fredagen var inget undantag. Vi bjöds på en helt magnifik trerätters där varmrätten var så god att jag trodde att jag satt på en topprestaurang i Stockholm. Och så pratade vi gamla minnen tills klockan hann passera 01 med råge.

Under lördagens eftermiddag gick vi här hemma och pysslade inför middagen då det var vår tur att bjuda in. Fina Max och Carro kom förbi på pulled chicken och därefter chips och dipp framför Mello. Det var ett och annat slokande öga i TV-soffan då vi alla fyra hade varit på tillställning kvällen innan, men så mysigt vi alltid har när vi ses.

Och sist, men inte minst, så åkte vi till leksaksaffären med lillan i söndags. Vilka ögon på vår lilla tjej! Det är verkligen en upplevelse lika mycket för oss som för henne. Efter en sväng inom lillans kusin som fyller fem(!) idag så landade vi hemma i pysselstugan. Jag vet faktiskt inte om det finns något som jag njuter lika mycket av än när vi sitter tillsammans, utan några störande ljud från TV eller mobiler, och försöker skapa.

Vilken helg!

Snart landar jag i soffan

Vi tog precis ett ryck och rensade ut lite porslin i köket. På riktigt så tror jag att två tredjedelar av kaffekopparna rensades ut. Vi hade otroligt många koppar som det fanns bara ett par stycken av samma sort, någon som hade skönhetsfläckar och en hel del som vi behållit bara för gamla minnen. Allt det där fick nu ryka. 

Det kliar i hela kroppen när jag tänker på att ha saker här hemma som vi inte använder. Så vi lär fortsätta vår utrensning. 

Nu ska jag dock försöka slå mig ner i soffan en stund tillsammans med det senaste numret av Damernas. 

Fryser, men med varmt hjärta

Bara för att jag nämnde att det "inte varit vinter på riktigt, utan mest regnat" så tycker jag att det gått och blivit vansinnigt kallt.

Inatt sovs det med både raggsockar och tjock stickad tröja (på riktigt) för att komma undan den där kylan.

Nu blir det att huttra vidare för långdag på jobbet och ikväll ska jag värma mig med lilla dottern som haft sin första mormordag idag. Min kära mor är nämligen så underbar att hon har gått ner i tid och har gjort detta för att vara med lillan en dag i veckan.

Så från och med nu kommer ett stycke mormor knacka på dörren tidigt och göra lillan otroligt lycklig varje onsdag.

Åh mitt hjärta värker av kärlek...

På tal om att längta efter sommaren

Så råkade jag få syn på dessa bilderna från i somras, från lillans ettårsdag, och jag erkänner att jag började längta ännu mer. 

Tänk sol… jordgubbar med mjölk... cykla till stranden… svalkande dopp i havet… middag på uteserveringar…

Det dyker upp ett litet minne som säger att jag i somras yttrade orden "det är fööör varmt", jag tar tillbaks de där orden. Omedelbums. 

Välkommen tisdag!

Efter att ha varit extremt trötta under helgen, helt mot vad vi egentligen borde vara då lillan sov till niosnåret i lördags och åttasnåret i söndags, så blev det ännu en tidig kväll igår.

Ingen aning varför vi är så trötta… Kanske kommer veckans höga tempo ifatt en på helgen? Eller är det kanske den där dunderförkylningen som i vart fall undertecknad dragit på sig?

I vart fall så längtar jag efter lite mera ljus och lite mera värme. Våren får gärna skynda sig hit. Fastän att det inte ens varit vinter på riktigt utan det har mest regnat hos oss. Stackars maken som hade sett fram emot snö och pulkåkning under sin föräldraledighet som istället fick iskallt snöblandat regn otaliga gånger.

Det är nu man drömmer sig bort mot vår resa i vår till sol, bad och Lollo och Bernie-klubb. I min telefon börjar listan fyllas på med inköpslista, packningslista och hotellbokningar.

Men nu är det dags att vakna och hoppa av tåget...

Nu så...

Efter att ha träffat Carro på tåget under morgonen så fick jag nu eld i baken, och ny energi, att hitta tillbaka hit igen.

Är det bloggsvacka det kallas?

Nu ska det försöka avhjälpas i vart fall!

Vad har hänt här hemma då?

Vi har:

- landat lite i det där lämna på förskolan, jobba, hämta på förskolan, handla, laga mat, gosa och sedan läggning. Det börjar mer och mer bli en vardagsrutin,

- välkomnat nya bebisar både i vänkretsen och i släkten,

- sett alla tillgängliga avsnitt av Downtown Abbey,

- börjat rensa ur överfulla förrådsutrymmen för att försöka skapa lite plats,

- blivit lite flitigare på Tradera tack vare ovan,

- varit på urmysig överrasknings-dricka-varm-choklad-utomhus-vid-brasa-och-sedan-följt-av-middag-och-spel-kväll som vänner anordnade för oss som deras bröllopsuppdrag från vårt bröllop,

- och massor annat, både stort och smått.

Oops...

...det blev en liten paus. Vi har varit totalt uppslukade av inskolningen på förskolan av lillan så all fokus och energi har gått dit och planerandet därav.

Ska berätta mer, snart, om inskolningen men de sista dagarna (från i fredags) har jag tagit över inskolningen och detta har inneburit otroligt intensiva dagar.

Jag har jobbat i turbotempo på förmiddagen och sedan har jag åkt hem och hämtat lillan vid lunch (utan att själv få något i magen) för att åka till förskolan.

För att summera så har allt gått bra, men det är jobbigt att lämna. Hon har tyckt att det har varit lite värre när jag har gått, mot när maken var där, och man får verkligen samla all kraft och energi man har för att hålla modet uppe.

Idag har hon sin första h e l a dag där och det ska bli väldigt spännande att höra hur hon haft det och vad de fått göra.

Idag igen

Vi kunde inte hålla oss. Jag tänkte tankarna redan igår och efter frukosten så sa maken högt "jag vill åka till leklandet idag igen". Så sagt och gjort. 

Efter en härlig lunch med familjen så begav vi oss till leklandet igen och idag med lillans mormor och morbror som nyfiket ville följa med efter vr lovprisning efter igår. 

Som jag skrattat, idag igen, underbart. 

Och dagen avslutas perfekt då jag och maken leker mästerkockar här hemma och lagar mat långsamt och varsamt. På menyn står ryggbiff, som fått vila och allt, och egen bearnaisesås och pommes som tillbehör. 

Nu ska smaklökarna få dansa...

Lekland

Vi hade tidig uppstigning denna fredagsmorgon då dottern tyckte att det var dags att kliva upp någon gång mellan klockan 05 och 06. Jag mutade lite med en vällingflaska och barnprogram på tv:n för att försöka få några minuter till, men när vällingflaskan var uppdrucken och dottern till slut själv gick och hämtade mina glasögon och satte dem på mig så var det bara att hoppa i morgontofflorna.

När hela familjen fått frukost i magen och hunden blivit rastad så bestämde vi oss för att vi ville göra en utflykt och målet blev ett lekland. Det var det bästa beslutet på väldigt länge.

Lillan var lite skeptisk till en början, som hon ofta är när det är lite stökigt, men efter första åket i ruschkanan så ville hon inte sluta åka och det roliga var att ruschkanan var lika rolig för oss att åka med henne. Och allt det andra, faktiskt, också. Det blev inte mindre roligt av att vi sprang på svägerskan med hela familjen.

För det är en härlig känsla i mammahjärtat när man har riktigt riktigt roligt tillsammans på en familjeutflykt.

Nu ska vi fortsätta skåprensningsprojektet som maken har inlett (är tv-möbeln som anfalls ikväll) och sedan ta ett glas ackompanjerat av en film.  

Årsresumé 2014

Det blir ingen tillbakablick i form av bilder och vad som hände varje månad utan istället lånkopierar jag Underbara Claras frågelisteform och fyller i egna svar (det sista där kanske var lite givet, varför skulle jag liksom använda Claras svar…?)

Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut?
Ja, jag gifte mig. Den 28 juni klockan 15.00 ringde klockorna in i kyrkan och jag stod vansinnigt nervös men samtidigt pirrande förväntansfull för att gå nerför altargången och möta min blivande make. Denna dagen var en saga från början till slut, det jag minns som allra mest är hur avslappnade vi var och närvarande och njöt av minsta lilla sekund.

Genomdrev du någon stor förändring?
Nja… egentligen inte. Eller jag tänkte först på bröllopet och att gifta sig är ju visserligen en stor förändring på det juridiska planet, något som vi dock inte märker av här och nu, och den där nykärhetskänslan som så många pratat om skulle komma i samband med bröllopet kan jag inte heller riktigt skriva under på. Jag tror att anledningen till detta är att vi upplevde det då vår dotter kom till världen och sedan har den känslan hållit i sig.

Men jo… Jag började ju faktiskt heltidsarbeta igen, och på ett nygammalt jobb, i höst. Det är ju faktiskt en förändring.

Blev någon av dina vänner föräldrar i år?
Ja lyckligt nog! Det känns som att inledningen av året var många pirrande timmar här hemma följt av lyckotårar när vi fått meddelande om att bebis anlänt och allt gått bra. Och inte mindre än tre (!) kollegor har blivit föräldrar i år.

Vilket datum från 2014 kommer du alltid att minnas?
Den 28 juni 2014. Återigen vår bröllopsdag, en magisk dag från början till slut.

Dog någon som stod dig nära?
Nej, tack tack tack och lov.

Vilka länder besökte du?
Alltså med hänvisning till vårt renoveringsobjekt till hus och det svarta hål det innebär för både tid och pengar så har maken och jag under vår relation varit ytterst dåliga på att åka utanför landets gränser. I år har jag inte alls varit utanför Sveriges gränser, inte ens till Köpenhamn om jag minns rätt… Något som det dock blir bättring på under 2015.

Bästa köpet?
Alltså måste nog säga iPaden, den underhåller både stor och vuxen i familjen.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja verkligen. Alla dagar som föräldraledig innehållandes massor av tid (och otaliga fikor) min dotter och med vänner och nyfunna vänner, vår bröllopsdag, dotterns utveckling som springer iväg och all kärlek som finns i mitt liv. Och för många vänners händelser i livet där de blivit föräldrar, träffat kärleken…

Saknar du något under 2014 som du vill ha år 2015?
Mer utrymme ekonomiskt kanske…

Vad önskar du att du gjort mer?
Oj… Det måste egentligen vara ett bra tecken att jag inte på rak arm kommer på något. Kanske att vi skulle tagit oss på lite fler utflykter, besök vännerna i huvudstaden, träffat farmor mer.

Vad önskar du att du gjort mindre?
(Här blir det en kopiering av Claras svar) Slösurfat på mobilen när jag egentligen skulle passat på att sova. Kanske stressat lite mindre under hösten.

Favoritprogram på TV?
Historieätarna, utan tvekan, kombinationen av konstig mat, historia, scenografin och kläderna.

Bästa boken du läste i år?
Hmm… Jag började ju läsa en bok av Fredrik Backman som var otroligt bra, men jag kom av mig. Borde nog byta ut den där slösurftiden mot mer boktid…

Störst musikaliska upptäckten?
Filmen Frost. Vi ser den, eller en liten bit av den, nästan varje kväll här hemma.

Vad var din största framgång på jobbet under 2014?
Ja till en början att börja jobba igen och att bli rekryterad till min chefs nya verksamhet.

Största framgång på det privata planet?
Att hitta närvaron, att oroa mig mindre och vara mer nöjd. Att gå ifrån att vara heltidsföräldraledig och hinna med allt pysslande i världen och ta hand om hemmet och maten och bebisen och sedan gå till att förvärvsarbeta på heltid kräver en hel del av en. Att kunna släppa den där känslan av att inte hinna med allt, till att vara nöjd med tillvaron och känna sig "good enough". Och att jag och maken bara kommer varandra närmre och närmre.

Sedan kan jag nog inte undvika att nämna träningen heller. Jag gick (utan att faktiskt ha klappat mig tillräckligt på axeln) från en post-bebis-i-magen-kropp i början av året till att vara mer tränad än jag varit på väldigt länge.

Största misstaget?
Att släppa träningsrutinen lite nu under hösten och falla tillbaka i gamla mönster. Det blir lite uppförsbacke nu i januari men snart är vi tillbaka. Och att inte säga ifrån när människor runt mig ibland gör ytterst konstiga saker.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Absolut gladare.

Vad spenderade du mest pengar på?
Bröllopet, helt klart och till 100% värt det! (Och nu inser jag att bästa köpet, som enligt ovan beskrevs vara iPaden, borde vara brudklänningen…).

Något du önskade dig och fick?
Njuta av föräldraledigheten och all dess innehåll och en lång och härlig sommarsemester hela familjen och en helt otrolig bröllopsdag.

Något du önskade dig och inte fick?
En bröllopsresa i nära anslutning till bröllopet. Förr i livet, det vill säga innan bebis, så hade vi nog åkt direkt dagen efter bröllopet och åkt på safariresa till Afrika eller något annat äventyrligt. Men nu kändes det inte riktigt som något vi varken ville eller kunde längre. Nästa tanke var att åka under jul- och nyårshelgen, men vi fegade ur där också. Men nu blir det i påsk. Dock ingen safari.

Vad gjorde du på din födelsedag 2014?
Fyllde hela 30 år och hade tjejerna över på middag och sedan blev det överraskningsfest på helgen.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Nej, tror faktiskt inte det.

Vad fick dig att må bra?
Livet.

Vad saknade du?
Min pappa, precis som varje år.

Mest stolt över?
Min dotter. Mitt och makens teamwork inför bröllopet (hade hört hårresande historier över hur ovänner vi skulle bli och att man alltid är sönderstressad precis innan bröllopsdagen, men inget av detta inträffade), förutom efternamnsdiskussionen så var vi väldigt samstämmiga. Och så över min lillebror och ett beslut han tog i år.

Högsta önskan just nu?
Att vi skulle vinna på triss (eller något liknande) så vi skulle kunna bygga ut och få ett större vardagsrum.

Vad tänker du göra annorlunda i år?
Hitta tillbaka till träningen, leva lite mer vardagligt (alltså där det inte planeras för megastora händelser såsom föda barn eller planera bröllop) men sedan ändå bryta vardagen med en ny hobby eller något liknande.

Det senaste projektet

Maken är inte alltid stormförtjust i alla mina idéer (oftast för att de allt som oftast innehåller en hel del jobb för honom) och önskar ibland att de där idéerna kom med lite glesare mellanrum. 

Den senaste projektet, som var lite svårt att beskriva i text efter att vi varit på loppisen, var ju det här "staffliet" som nu har målats rosa i kanterna istället och väntar på den sista finishen.