Löpsedlarna skvallrar

Så här lagom efter jul och inför nyårsafton så ropar löpsedlarna saker som "10 sätt att förlora vikt - snabbt", "Kom i din nyårsblåsa efter all julmat" och "Förlora vikten - på 15 sekunder". Syftet bakom det hela är ju att bedja till svenskarnas dåliga samvete efter kanske en köttbulle eller en prinskorv för mycket och genom detta - sälja tidningar.

Detta rimmar i och för sig ganska så väl med mina egna planer efter frossande i potatismos, skinka och grönkål under julhelgen, för en av mina främsta tankar under annandagen var - nej nu j-klar får det blir ordning på torpet. Och med torpet menar jag då kroppen.

Efter en höst, för att inte säga ett helt år, av alldeles för lite träning och motion och dessvärre desto mer av "goda saker" såsom godis, läsk och andra snabba kolhydrater så börjar det bli dags att ändra på vanorna.

Det är kanske inte så konstigt att byxlinningen sitter lite tajtare än vanligt när man spenderar flera timmar i bil varje dag, desto fler timmar vid kontorsstolen, äter grillspett och pommes till lunch var och varannan dag och sedan inte kompenserar detta med träning.

Därför var det storslagna planer som smiddes i mitt lilla huvud igår. Det var planer om träning, sund kost, morgonpromenader och inget godis förutom på helgerna. "Imorgon - då gäller det" var väl slutklämmen.

Sedan kommer den där morgondagen helt plötsligt. Morgondagen kommer lika fort som Usain Bolt springer 100 meter. Och vad händer?

Man går upp och stressar som vanligt (ännu en av mina dåliga vanor som gärna får brytas) och hinner bara få i sig en kopp kaffe såsom näring, vilken dessutom dricks i bilen, på lunchen bar det av "runt hörnet" där det serverades grillspett med pommes, middagen blev det inte helt nyttiga maträtten tacos och om det blivit någon träning idag..? Nej det har det inte blivit...

Och så undrar man varför det är så svårt att bryta ovanor... För att man själv tillåter sig att fortsätta följa dem. Konstigt att de där kilona inte bara rinner av en bara för att man bestämt sig för att de ska göra det. Mycket konstigt.

Jag stod i matbutiken innan idag och studerade de där löpsedlarna. Samtidigt tänkte jag fnysandes "men åh, vem går på det där egentligen..?" och skrockade lite för mig själv när jag demonstrativt inte köpte någon av de tidningar som tillhörde löpsedlarna.

Nu efter en tacomiddag med alla väldigt nyttiga tillbehör såsom dipp, nachochips och guacamole så känner jag mig lite... snopen. Jag borde nog köpt någon av de där tidningarna. För min självdisciplin sträcker sig inte längre än si så där till tankarna.

Bildregn från julhelgen

                     

 

                         

                                            

Kvällen kommer att avslutas lika lugnt som dagen började. Kollektivet här hemma har bestämt oss för att det är Sagan om ringen-maraton och vi är nu inne på andra filmen. Förutom att borsta håret och dricka en kopp te så är det den enda aktiviteten som jag ska delta i ikväll. 

Lite avundsjukt sneglar jag på 2/4 av kollektivet som ska vara lediga i mellandagarna och undrar lite varför jag själv inte har planerat samma sak. Men det är ju dessvärre inte så mycket att göra åt den saken just nu utan det är bara att använda lite av den energin som samlats de senaste dagarna och göra sig redo för jobbet imorgon.

Och veckan kommer säkerligen att springa bort i samma tempo som veckorna tycks göra nu för tiden. Och tänk... på lördag är det nyårsafton. Vart tog detta året vägen egentligen?

Så här kring slutet på året så brukar jag, när jag tänker tanken att året bara fort flugit förbi, göra lite "årsbokslut" över vad som har hänt under året som gått. Då brukar man vanligtvis komma fram till att det faktiskt har hänt en väldigt massa saker. Vem vet... det kanske blir till att formulera en liten årskrönika mot slutet av veckan. 

Men lite galet är det ändå att vi kommer att stå där på lördag, på tolvslaget, och fira av det gamla året och fira in det nya med champagne i glaset och fyrverkerier som smäller av på himlen. Nyårsafton, tillsammans med midsommarafton, är nog en av mina favoritdagar på året. 

Oavsett hur man firar det så är det en speciell känsla som infinner sig på denna dag. Man reflekterar över allt som hänt, drabbas av lite nostalgi, samtidigt som en spänningskänsla sprider sig i kroppen över vad som komma skall. Inte minst så blir det nog den senare känslan som får övertaget denna nyårsafton.

Dan före dan före dopparedan...

Nu är det minsann inte många dagar kvar till jul. Jag har faktiskt fått öppna en första julklapp redan idag. Det har blivit någon form av tradition för mig och Skrutten att ge/få en present eller klapp redan någon dag innan det är julafton eller födelsedag på riktigt.

Denna dagen före dagen spenderar vi i filmsoffan, vi har precis fått hem Planet of the Apes, och avnjuter därmed film tillsammans med ett glas rött. Och det behövs ikväll, det har minst sagt varit en lång vecka och lite avkoppling i form av julledighet välkomnas.

Alla klapparna ligger färdiginslagna under julgranen, lite beröm till oss som sällan har införskaffat julklapparna tidigare än den 23:e, och det är nu bara att vänta tills imorgon då det är uppesittarkväll hemma hos Skruttens syster. Det ska bli otroligt härligt att umgås med familjen, äta god mat (åh vad jag längtar efter grönkål!) och se när alla förväntansfullt öppnar sina julklappar.

Hoppas bara att alla blir glada och nöjda... Men det tror jag nog att de ska bli.


Det är väl kanske bara den där snön som saknas då kanske. Men vem vet? Det kanske kommer några snöflingor på julafton, så blir det en vit jul, eller så gör det inte det - och då blir det lika bra ändå.

Det känns ju alltid lite svårt det där med att köpa presenter. Man vill ju visa sin uppskattning, sin uppskattning för de människor som finns runtomkring en, och hur visar man det? Hur kan man någonsin genom en present eller julklapp visa hur mycket de betyder?

Till alla er, familj och vänner, som finns i mitt liv jag hoppas verkligen att ni förstår hur mycket ni betyder för mig. För ni betyder allt.

Jul i vårt hus!

En klädd gran och filmvisning av Tomten är far till alla barnen. Nu är det jul på riktigt.

Gårdagens middag, dagens rester

Grillad ytterfile (fläsk..? nöt..? Tror det var nöt...) med rostade klyftor av bakpotatis, rödvinssyltad lök, sås på rödvin och syltad lök, en "side sallad" med senapsdressing och så ett knäcke med chili och sesamfrön.

Inspirerad av diverse matlagningsprogram, inte minst treans Masterchef, som lämpligt nog sänds vid middagstid, så la jag lite kraft på matlagningen igår. Det blev som ses ovan egentligen bara hederligt kött, sås och potatis - men nu med en liten twist.

Det blev, för en gångs skull, faktiskt också lite mat över igår - som fick agera middag även ikväll.

Det blev ingen bakning...

Det hittades istället Ballerina Pepparkaka när det letades efter florsocker i skafferilådan. Där tog tröttheten över igen. Men det gör inget för de är fantastiska!

Mitt i helgen

Det börjar bli sen lördagskväll och det är faktiskt väldigt tyst här hemma på Grottvägen, förutom ljudet från festligheterna på Nobel och ses ifrån TV-soffan, det är nämligen faktiskt bara jag här hemma. Becka är hemma hos sina päron och killarna är på skidresa i Kläppen.

Och precis när jag skrev raderna ovan så kom Becka innanför dörrarna och någon minut senare så ringde sambon och sa att de var på väg hem.

Men i övrigt så har alltså kvällen varit väldigt lugn. Det kändes som om det behövdes. Veckorna som har gått har varit väldigt intensiva, och efter lite intensivitet så behöver man lugnet som en motpol. Vikten av detta har jag lärt mig otroligt mycket om denna hösten som har gått.

Nu, efter att ha hämtat mig lite från gårdagens trötthet, så börjar dock inspirationen "pocka på" igen och jag sitter här och funderar allvarligt på om jag ska ställa mig i köket och baka något. Bakning har sedan länge varit en passion (och även något av en terapiform för mig) och en av de mest ledsamma sakerna med att ha mindre tid tillgodo nu för tiden är att jag sällan bakar.

Det kanske kan låta som totalt vansinne att ställa sig i köket och baka klockan 22 en lördagskväll, men för mig lockar det faktiskt en hel del att få upp ändan ur soffan, fixa i ordning i köket, plocka ur diskmaskinen och kanske slänga ihop lite Bountybollar. För recept kan ni kika på denna underbara matblogg.

För att göra kvällen än mer avig så blev jag just lite sugen på en kopp kaffe. Inte heller något som egentligen är att rekommendera sent en lördagskväll. Men varför inte?

Är inte det en av de bästa sakerna med att vara vuxen? Att man faktiskt kan göra precis (nästan i vart fall) vad man vill, när man vill. Vill man baka Bountybollar klockan 22 på kvällen så gör man det, vill man ta ett bad klockan 01 en fredagskväll så gör man det, vill man ta en kaffe sent på kvällen kanske till och med festa till det genom att värma och skumma mjölken så gör man det, vill man käka chips till middag så gör man det.

I varje fall så är det precis sådant här som man får "lov" till att göra om man är hemma själv en kväll och bara har sig själv att ta hänsyn till. Så nu bär det faktiskt av till köket, om det inte bakas så blir det i alla fall en kopp kaffe.

Måndagsmiddag

Det blev "snabbmat" här hemma ikväll i och med att vi alla var hemma sent från respektive jobb  och andra åtaganden. Snabbmat i form av grillade revben och pommes. Jag spetsade dock till min och sambons portioner genom att glacera revbenen med hickory glaze och slängde ihop en dipp på glazen som var kvar, lite ajvar relish och kryddor och så lite tabasco (så klart).

Tre steg fram och två steg tillbaka

För någon timme sedan satt jag och tänkte fram en hel lista på saker som jag ständigt vill ändra/förbättra/ta tag i, men som av någon outgrundlig anledning inte blir av. Den gedigna listan blev ungefär som följande.

Vakna tidigt på morgonen så att dagen börjar i lugn och ro: Brukar fundera på detta si så där varenda söndag, men resultatet på måndagsmorgonen blir sällan en förbättring. Nej, istället är det VM i snoozening och sedan tätt följd av en något panikartad morgon där man försöker att sminka ögonfransarna med lite mascara, samtidigt som man tar deo under armarna, samtidigt som man försöker knäppa blusens alla knappar, samtidigt som man borstar tänderna med vänsterhanden. Kaos med andra ord. 

Tvätta sminkborstarna minst en gång i veckan: Sminkborstarna är knappt tvättade sedan de köptes för några månader sedan. 

Lämna in mobiltelefonen för lagning: Skärmen har varit sprucken sedan augusti 2010 och jag har endast gjort ett halvhjärtat försök att ta itu med ärendet. Kom ungefär så långt att jag satt i 20 minuters telefonkö hos Telenor för att få reda på att det var försäkringsbolaget som jag skulle ringa till. 


Tömma mobiltelefonen på bilder: Det är nu över 2000 bilder i min mobiltelefon...


Köpa nytt halsband och koppel till Strössel: Stackarn går med ett halsband som det är hål i. Hon får i och för sig skylla sig själv lite för det var hon som bet sönder det. Men ändå...

Fixa virusskydd till datorn: Virusskyddet gick ut för läääänge sedan och datorn är sedan dess oskyddad. Om jag undrar varför min e-post blev hackad för någon vecka sedan behöver jag kanske egentligen inte undra så mycket mer. 

Äta frukost varje morgon: En liten period denna höst blev jag riktigt duktig på det här. Eller ok, jag kanske inte fick i mig väldigt mycket, men i vart fall något litet innan jag lämnade hemmet. Men nu är frukosten obefintlig. Morgonrutinerna behöver nog ses över överlag. 

Rensa och organisera i garderoben: Det är ständigt ett smärre kaos i min garderob. I och med att jag har ett j-kla humör gällande om något läggs fel där inne så vågar sambon sällan lägga in nytvättade plagg på hyllorna, utan de får istället en plats på en stol i inväntan på att jag själv ska placera dem rätt. Vilket i sin tur sällan händer. Istället växer högen. Sedan rivs högen för att jag behöver något plagg som ligger längst ner. Och då uppstår det där kaoset. 

Borsta håret varje kväll: Detta låter ju såklart som något solklart för vilken sjuåring som helst. Men är man 20 år äldre än så och lider av hårömhet utan dess like sedan barnsben så borstar man håret så lite som bara möjligt. Lägger man sedan till att man också har sådant där tunt (fint nordiskt hår är kanske mer välformulerat) och flygigt hår som gör att håret väldigt lätt trasslas ihop så är detta inte en bra kombination. 

Ringa Viasat och få dem att få tummen ur och reparera våra boxar: Just nu fungerar endast 50% av våra boxar här hemma, vi kan inte heller kolla på någon av "play"-kanalerna och inte heller ladda ner filmer eller avsnitt från ViasatOnDemand. Vi betalar alltså nästan 1000 kronor varje månad och får kanske 1/3 av de funktioner som vi betalar för. Vi har i och för sig ringt dem och flertalet gånger fått svaret "vi skickar nya signaler till er, så ska ni se att det ordnar sig". Vart tar alla de där signalerna vägen?!

För att bli av med något på listan ovan så bestämde jag mig för att ta tag i virusskyddet för datorn. Det skulle jag inte gjort en måndagskväll. För nu sitter jag här helt utpumpad efter att ha installerat, ominstallerat, startat om datorn, stängt av datorn för att det hela tiden hänger som, och så allting några gånger till.

Så nu ger jag upp och tar mig till sängen istället. Listan lär väl knappast försvinna under natten.