Nu är vi på väg söderöver igen. Vi sitter (igen) och skumpar på ett tåg som ska ta oss tillbaka hem.
Att åka tåg, eller resa kollektivt i sin allmänhet, är ganska så speciellt. Jag brukar känna av det när jag pendlar till vardags också, att det blir lite speciellt med en stor samling av människor som är väldigt olika.
I vagnen nu sitter jag exempelvis och lyssnar på en diskussion om åsnekött i kebab, hör hur en man streamar någon form av sportmatch, håller tummarna för att ett litet barns smågnäll ska stanna vid just smågnäll och inte utökas till gallskrik och sist men inte minst dofterna av allas mat.
Det blir lite att ha att göra med under en fyra timmar lång tågresa, särskilt när det är trångt och man reser baklänges.
Men vem vet vad jag gör som någon annan lägger märke till...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar