Gårdagen spenderats med att bygga grunden till ett nytt staket här hemma. På vårens/försommarens hittills varmaste dag stod vi alltså och gjöt en betonggund till staketet. En byggd form, en betongblandare, vatten och en väldig massa påsar grovbetong som vägde 25 kilo styck.
I och med att det bara var jag och Skrutten som stod schemalagda som staketbyggare denna dag så fick vi ta så mycket vi bara orkade. Att jag är höggravid och tillråge på allt har haft foglossning i hur många veckor som helst verkade jag ha glömt bort för en dag.
Fast i ärlighetens namn är det väldigt frustrerande att jämt och ständigt bara stå och titta på och inte kunna hjälpa till. Och igår ville jag verkligen hjälpa Skrutten.
Men när vi vaknade idag har både jag och Skrutten ont i varenda muskel i kroppen och som gravid hade jag ont på lite fler ställen också.
Redan vid frukosten bestämde jag mig för att detta skulle bli en väldigt lugn dag, som jag sa till Skrutten så kändes det bäst om den här bebisen verkligen ska komma i juli och inte istället komma tills oss redan i maj.
Framöver är det nog bara att inse att jag inte kan vara med på saker eller hjälpa till så mycket som jag vill.
Bönan du är verkligen verkligen välkommen till oss men får allt vackert stanna kvar i magen i några veckor till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar