tisdag 23 april 2013

Vad tyst det blev...

...här inne. Ursäkta för det och det ska bli ändring på det.
De senaste veckorna har bara varit så hektiska att jag knappt vetat vad jag heter.

Det har mest varit att försöka hålla sig flytande och följa med i strömmen om man blev allt för trött i förvirringen.

Och till det fysiska så har jag gått in i sista fjärdedelen av graviditeten med ett stort bang. Illamåendet har återvänt (jag har ju trots allt fått tio veckor utan illamående), halsbränna på kvällarna som är så brännande att jag ibland sitter och stampar med fötterna, kramp i benen på nätterna, flertalet nattliga toalettbesök och en foglossning som nu spridit sig till svanskota och höfter.

Allt detta gör att jag inte sover särskilt bra, det är plågsamt att äta och att gå eller bara resa sig ska vi inte tala om.

Precis när man nästan, men bara nästan, tänker tanken "jag orkar inte..." så känner man ett ben som sträcker på sig och en fot som trycks ut på högra sidan av magen.

Bönan börjar få det lite trångt där inne och detta kanske är lite jobbigare för henne/honom men hans/hennes mamma tycker att det är alldeles fantastiskt. Energin kommer tillbaka i ett kick och känslan är underbar.

Bönan, fastän vi inte ens har träffat dig ännu, hade vi gjort allt för dig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar