Idag är just en sådan dag som man påminns att livet inte alls är likadant som innan. Missförstå mig rätt, det är på alla sätt och vis mycket mycket bättre sedan lillan kom, men idag så infann sig en viss frustration när känslan av att "jag får inte någonting alls gjort" sköljde över mig.
Allting tar verkligen så mycket längre tid, längre tid än som både går att beskriva eller som jag kunnat ana innan hon kom.
Idag kändes det som om jag hade nära tusen lösa trådar och ingen tid alls att börja beta av det där som ska göras. Det är ju klart för att det som nu får allra högsta prioritet och tas omhand allra först är vår dotter.
Det tog några minuter av ihopsamlande av tankarna innan jag landade i att det där andra får lov att vänta men att det också är ok att ibland känna sig lite frustrerad. Att vi sedan är två, jag och Skrutten, påmindes jag om när Skrutten med sin lugna pedagogik talade om att vi var ett team.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar