Det var minsann lite stressande när jag såg febern stiga och stiga här hemma igår. Ungefär i takt med att min energinivå sjönk och sjönk och huvudet blev mer och mer grötigt.
Vetebot som varvades med en varm varm dusch och sedan amning och pumpning (tänk vilka saker som är vardag helt plötsligt) blev tack och lov lösningen. Febern sjönk och smärtan lättade sedan och vi kunde dra en lättnadens suck här hemma.
Vi tog sedan en tidig kväll och gick och la oss strax efter att vi sett MAIF klå Helsingborg med 4-3(!) ganska så uttröttade efter kvällens bravader. En stilla tanke slog mig då att det snart har gått en tid av ett år då man inte haft kontroll över sin kropp.
Först var det nio månader av graviditet där man definitivt inte har någon kontroll över vad som händer med kroppen och den där kontrollen återupptas inte direkt efter att bebisen har tittat ut heller vill jag lova.
Men det är fantastiskt vad den där kroppen både kan åstadkomma och vad den kan tåla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar