...nu sitter de där. Precis innan helgen så blev våra ringar klara och ingen var lyckligare än jag. I och med att vi skulle upp till Stockholm för att fira kärleken så tyckte jag att det passade att smussla med mig ringarna utan att säga något till Skrutten.
Efter lite firande med bubbel så finns de nu där och pryder våra fingrar. Underbart vackra och jag kunde inte sluta titta ner på mitt finger.
(Den ring som Skrutten friade med blir istället vigselringen. Efter att ha sett denna ringen som Skrutten hade bestämt skulle höra till så ändrade vi om lite i ordningen - inte kunde jag väl vänta på denna ända tills i...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar