Nu så...

...är det både sommar och ledighet. För min del var det verkligen "enda in i kaklet" och jag var minst sagt trött när jag kom hem i torsdags.

Men ändå hade jag en otroligt stark känsla av "I did it" (vet inte hur jag ska uttrycka mig bättre) för det har faktiskt varit tuffa sista veckor.

Väl hemma i torsdags väntade finaste Skrutten med bubbel (alkoholfritt så klart), jordgubbar och middag på grillen. Mina tårar började rinna direkt för det var så otroligt fint. Min fina Skrutten...

Inte nog med skumpa, jordgubbar och middag utan jag fick också ett gravidanpassat fotbad - ett alldeles iskallt sådant och bland det bästa jag varit med om.

Därefter satt vi uppe och pratade om livet, tiden som gått och vad vi har framför oss ända fram till småtimmarna.

Igår var det midsommar och den var helt underbar från början till slut.

Min energi visste inga gränser (vilken känsla!) och jag skrattade tills tårarna sprutade flera gånger om och njöt av underbara vänner och familj. Till och med så åkte ett par höga klackar på (för några minuter, men ändå) och idag har jag kikat igenom alla fina bilder.

Dock kom den där tröttheten ikapp mig idag (visste att den lurade någonstans) så idag har energin istället varit som bortblåst. Istället körde vi tema "nu kommer alla gravidkrämporna på en och samma gång" och därmed kramper, fogslossningont och en halsbränna som endast mörka krafter kan ha uppfunnit.

Trots en liten powernap på tre timmar så lyckades jag aldrig repa mig. Halsbrännan och jag lyckades liksom aldrig riktigt nå någon förlikning. Och det går inte ens att likna vid någon vanlig halsbränna, känslan är som om någon skär mig i halsen...

Nu tänker jag försöka få lite nattsömn och hoppas på att den där energin kommer åter till min kropp.

När energin är där känns det liksom som om jag går på små rosa moln hela tiden...