Nu så...

Den där förkylningen har fortfarande inte gett med sig, utan is still going strong efter en vecka...

Det känns i och för sig som om det är på rätt väg. Kan nästan nästan andas genom näsan igen.

Detta tillsammans med att det varit fullt tempo denna vecka och att Strössel har gått och blivit sjuk har väl gjort att man är allt annat än pigg.

Men ändå kan jag inte somna ikväll. Imorgon är nämligen min sista arbetsdag på väldigt väldigt länge.

Det känns på det hela taget spännande, vemodigt, förvirrande, skönt och... ja, en massa känslor blandade.

Hur det än känns så är det nu fokus på familjelivet för ett väldigt bra tag. Ett väldigt bra tag som jag dock är fullt medveten om bara kommer springa iväg.

Innan det springer iväg tänker jag göra mitt allra bästa för att ta tillvara på tiden och försöka vara så mycket i stunden som bara möjligt.