Det blir ju allt lite tråkigt här inne, men våra dagar är helt galet fullspäckade och både jag och Skrutten (tänk att jag snart kan sluta kalla honom det och istället skriva "min man"...) går runt som några Duracell-kaniner med en ständig agenda i huvudet.
Varje dag har en lista på iPaden över vad vi ska göra. Det låter ungefär hur roligt och romantiskt som helst visst?
Men... Det är liksom så planerade vi måste vara när vi också har lillan här hos oss. Hon ska ju ha fokus precis som vanligt, äta på sina vanliga tider och sova på sina vanliga tider. Och helst inte märka att det pågår något konstigt alls. Och då får föräldrarna istället vara superstrukturerade.
Så ni kan ju tänka er vilken fart det blir på föräldrarna när hon tar sina vilstunder.
Alltså jag kan liksom inte förstå att det är dags på lördag... Var det inte nyss ett helt halvår kvar..?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar