Alltså det gör ont i precis nästan varenda del av kroppen idag. Till och med i natt har jag känt av det. Den där träningen igår gjorde nog precis vad den skulle för det känns som om jag känner muskler som jag inte ens visste att jag hade.
Eller som bevisligen legat i sparläge ett bra tag.
Så uppförsbackarna på promenaden kändes allt i benen idag vill jag lova.
I lurarna hade jag varken P3 Dokumentär eller någon podd idag utan ingen mindre än min kära Elin. Hon som går där hemma nu och bara väntar på att deras prins ska välja att komma ut hit till oss i världen. Vi pratade i nästan en hel timme och vad som komma skall och jag mindes tillbaka från när vår lilla kom till världen.
Den där varma varma sommardagen när värkarna startade när vi var på stranden. Och hur jag hade gått över tiden en vecka men när det sedan väl var dags så kom hon på bara några timmar. Att jag som alltid varit lite skrockfylld och undvikit siffran 13 födde en underbar liten dotter den 13 juli 2013 klockan 00.13. Så mycket mer tretton går nästan inte att få in...
Är inte det fantastiskt hur ens liv kan förändras på bara några timmar?
Jag har bara bra minnen från vår förlossning, även om jag inte alls försöker undvika att tala om att det gör ont, så jag försökte peppa så mycket jag bara kunde. Fast med Elins lugna och trygga person så klarar hon det där fint på egen hand.
Spännande magiska tid...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar